Det digitala medielandskapet och lokalvalen 2018
Hur påverkar medielandskapets snabba förändringar lokala och regionala valrörelser? Det studerade Medier & demokrati tillsammans med Mittuniversitetet och Södertörns högskola i det unika forskningsprojektet ”Det digitala medielandskapet och lokalvalen 2018”. Projektet löpte mellan maj 2018 till och med september 2019.
Vilka effekter det digitala medielandskapet hittills har haft på svenska valrörelser har funnits färsk forskning på, men bara på nationell nivå. Inte sedan 2006 – det vill säga före exempelvis smartphones och sociala medier – hade effekterna undersökts på lokal och regional nivå.
Forskningsprojektet, som finansierades av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning med 1 458 000 kronor, belyste bland annat följande frågor:
- Hur har de traditionella mediernas bevakning förändrats?
- Vilken betydelse har de nya hyperlokala medierna?
- Vilka skillnader kan vi se mellan olika typer av kommuner/landsting/regioner?
- Vad betyder sociala medier i relation till traditionella medier med professionell journalistik?
- Hur relaterar traditionella medier till de sociala mediernas plattformar?
- Var finner medborgarna sitt underlag för ställningstagandet i de lokala/regionala valen?
20 maj 2019 presenterades projektets resultat. För det första under ett slutseminarium i Stockholm, för det andra i 150-sidiga boken ”Medierna och lokalvalen”, för det tredje i en debattartikel på Dagens Nyheters debattsida, DN Debatt.
Projektet visar att sociala medier och mobila plattformar i grunden har förändrat medieanvändningen. Forskarna och rapportförfattarna – Lars Nord vid Mittuniversitetet och Gunnar Nygren och Sanna Volny vid Södertörns högskola – konstaterar att de lokala medierna har tappat sin tidigare självklara position när det gäller bevakningen av de lokala valrörelserna.
Nyhetsmedierna har dock inte ersatts av sociala medier utan det handlar snarare om ett komplement. Det är i fortfarande i hög grad nyheter framtagna av traditionella medier och information från de politiska partierna som återpubliceras, sprids och debatteras.
Studien visar också att det är helt avgörande för både debatten och engagemanget på sociala medier att det finns en het politisk fråga i valrörelsen. Ett tydligt exempel är sjukhusstriden i Sollefteå där den lokala Facebook-sidan Framtidens sjukhus med över 14 000 medlemmar blev en drivande kraft i opinionsbildningen och därmed förstärkte den lokala politiska debatten.
Så även om sociala medier – i första hand Facebook – lett till en mer sammansatt och splittrad mediekonsumtion finns det också en demokratisk vinst när fler kan ta del av mediernas innehåll och partiernas budskap.
– Vi lever fortfarande i en värld där lokala nyheter har ett värde men sättet på vilket de når människor har förändrats, säger Lars Nord, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap
