Sören Karlsson

Automatisering genom digitalisering är en utvecklingstrend i många branscher, oavsett om vi pratar om offentlig sektor eller privat näringsliv. Men när en verksamhet digitaliserar och automatiserar är resultatet inte bara de mest uppenbara konsekvenserna. Istället sprider de sig som ringar på vattnet. Journalistiken är inget undantag.

Den robotskrivna artikeln, formulerad av ett datorprogram, är det uppenbara. Det är den som publiceras och den som läsarna läser. Men mycket av det intressanta och viktiga är det som händer runtomkring. Ett exempel är den tid som robotarna frigör för de mänskliga reportrarna. En robotjournalist hinner med fler rutinkollar än en människa, och kan dessutom skriva de enklaste notiserna. De mänskliga journalisterna kan istället ägna sig åt de mer krävande och djupgående jobben. Resultatet är bättre förutsättningar för medierna att leva upp till rollen som den tredje statsmakten, en stärkt lokaljournalistik och större möjligheter att skapa en fungerande affärsmodell.

– Automatisering av journalistik skiljer sig inte från automatisering av andra verksamheter: Det handlar om att ta bort de monotona, repetitiva arbetsuppgifterna för att få tid till det som är värdeskapande på riktigt, säger Sören Karlsson.

Uppdrag hos Mittmedia blev startpunkt
Hans väg in i robotjournalistiken startade när han lämnat jobbet som utvecklingschef på Helsingborgs Dagblad och under en period var konsult.

– Jag fick ett uppdrag hos Mittmedia, som ville se om det gick att skapa automatiska texter från de resultattjänster för sport som de redan använde.

Svaret på frågan var ”ja” – och i förlängningen ledde det till att United Robots grundades.

Den övergripande idén med en robotreporter är enkel: Under tiden redaktionens anställda reportrar jobbar med mer tidskrävande research kan redaktionens robotar producera stora volymer av enklare notiser och kortare artiklar. Och mycket innehåll av den typen – om exempelvis mindre händelser som syns i diarier och polisrapporter som robotar kan bevaka men som mänskliga reportrar aldrig skulle ha tid att prioritera – kan lägga grunden för personanpassade nyhetstjänster. Här finns för övrigt ett överlapp med arbetet som bedrivs i det fleråriga projektet Svenskt Språkdatalabb inom AI Innovation of Sweden: Tekniken för att få datorer att känna igen egennamn i en text är en viktig komponent för att kunna visa artiklar om en stadsdel i exempelvis Alingsås eller en mindre ort utanför.

Så jobbar en robotjournalist
Resonemangen om robotarnas verkliga effekter får konsekvenser redan i investeringsfasen. De potentiella kunder som gör en kalkyl som bara tittar på annonsintäkterna från de texter som United Robots robotjournalister producerar kommer sannolikt inte att räkna hem affären.

– Men när man sätter roboten i ett större sammanhang, då ser kalkylen ut på ett annat sätt. Ta en lokaltidning, som kvällar och helger låter anställda reportrar och frilansar bevaka fotbollsmatcher. Om de istället använder en robotjournalist för de uppdragen går det att planera om schemat, att låta fler reportrar jobba dagtid och att skapa mer kvalificerat material istället för att ägna sig åt mer standardiserade matchreferat. Då handlar kalkylen inte längre om hur många sidvisningar robotens texter ger, utan vilka resurser den frigör.

Hur robotarna gör sitt jobb skiljer sig i princip inte från andra reportrar:

• Gå till källorna och hämta de senaste uppgifterna.
• Analysera den insamlade informationen.
• Nyhetsvärdera.
• Skriv.
• Publicera.

Men det som är en tidskrävande process för en människa kan göras snabbt och effektivt av en dator. Allt fler delar av det offentliga Sverige, från regeringsnivå och myndigheter ner till enskilda kommunala förvaltningar och nämnder, publicerar allt mer i form av dokument och data på internet. Därmed blir det också tillgängligt för datorer att hämta hem. Och med det är steg ett avklarat.

För den automatiska analysen, nyhetsvärderingen och skrivjobbet spelar artificiell intelligens en stor roll. Med hjälp av teknik som natural language processing – i till exempel Svenskt språkdatalabb – kan datorerna lära sig vad som är en nyhet och att skriva texter. 

Datakällor och förtroende hänger ihop
Några steg i den här processen betonar Sören Karlsson lite extra. Det första handlar om vilka källor som företagets robotar använder sig av. Everysport, som United Robots hämtar sportdata från, är en källa som i 20 år haft som affärsidé att förse lokalpress med matchrapporter. Det innebär att ursprungskällan som robotjournalisterna använder redan är känd av kunderna.

– Det har gjort det lättare för oss att bygga ett förtroende för våra robotar: Vi tar det traditionella listmaterialet och omvandlar det till redaktionellt innehåll som är anpassat till en digital värld, korta nyhetsbitar som kan tryckas ut via pushnotiser, publiceras i chattformat och så vidare, säger Sören
Karlsson.

Men att en text publicerats innebär inte att United Robots är klar med den. Företaget har aktiva kopplingar till var och en av de artiklar som robotarna skrivit under åren, ute i kundernas publiceringssystem. Det är texter som räknas i miljontals vid det här laget, texter som tack vare de aktiva kopplingarna lätt kan uppdateras efter första publiceringen.

Det är en möjlighet som bland annat används i just sportrapporteringen: Det första som publiceras är en kort text baserad på matchrapporten hos Everysport kort efter slutsignalen. Den kompletteras sedan med citat från lagens tränare, plockade från automatiska intervjuer som roboten gör via chatt. Och löpande under kvällen eller helgen kan texten uppdateras allt eftersom andra matcher i serien också spelas klart, med de tabellförändringar det innebär.

– På det här sättet kan vi imitera sportjournalistens arbete. De automatiska intervjuerna ger mer dynamiska texter – och förbättrar redaktionens relation till alla klubbar i bevakningsområdet. Det är en annan typ av värde som vi kan bidra med, den förankring i samhället som lokaltidningen behöver för att behålla sin relevans, säger Sören Karlsson.

Så här långt är det här en beskrivning av var ni står i dag, vad ni redan kan hjälpa era kunder med. Om du får blicka framåt, hur ser utvecklingen för robotjournalister och automatisering ut?
– Tillgången till data kommer att öka, från offentliga verksamheter och andra aktörer. I takt med att datavolymerna blir större och tekniken för att tolka, analysera och hitta vinklar i data och för att göra om data till text blir bättre kommer nya vertikaler öppnas för robotjournalister. Vi får in 100 fastighetsförsäljningar per dygn och slänger ingen data. Det gör det möjligt att inte bara skriva om enskilda försäljningar utan också att hålla koll på trender över tid.

Det var tekniksidan. Vad tror du händer på affärssidan?
– Det finns inget som talar för att automatiseringsgraden kommer att minska. Snarare tvärtom. Våren 2020 får vi allt fler förfrågningar från medieföretag som ser att man måste minska produktionskostnaderna. Tidigare hörde man av sig för att man var nyfiken, nu är det för att man behöver de effekter som automatisering ger, säger Sören Karlsson.

– Och framtiden kommer inte bara att handla om artiklar, utan om automatisering av andra redaktionella processer också. Tillbringar du en vecka på en redaktion upptäcker du massor av manuellt arbete som går att automatisera. 

– Hit hör exempelvis omvärldsbevakning. Istället för att låta reportrar surfa runt på webben för att kolla om det hänt något kan datorprogram göra samma grundkoll. Och precis som nätets publiceringssystem ofta väljer artiklar till webbettan är det allt fler redaktioner som börjar experimentera med datorredigerade pappersupplagor också. Och så vidare.

Hur förändras kompetensbehoven av den här utvecklingen?
– Vi har en data scientist och en datalingvistiker på United Robots, och flera duktiga programmerare. Men vi behöver fler med de kompetenserna. Och det kommer redaktionerna också att behöva.

Vågar du ha en gissning om hur mycket av en genomsnittlig svensk morgontidning som kommer att vara robotproducerat om säg fem år?
– Det är svårt att säga. Men räknar man artikel för artikel, utan att göra skillnad på stort undersökande reportage och en robotnotis, så kommer det automatiska innehållet att vara i majoritet – om tidningen väljer att automatisera allt som går och anpassar sina publiceringsstrategier.