Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Podd

En av Medier & demokratis uppgifter är att sprida kunskaper, erfarenheter och innovationer i gränslandet medie- och demokratiutveckling. Det sker bland annat via Medier & demokrati-podden. Nedan hittar du hittills publicerade avsnitt. Du hittar även poddar om Future of Democracy, ett initiativ som drivs av Medier & demokrati och AI Sweden och där podden görs i samverkan med Digitalsamtal.

Poddavsnitt

Rapporter

  • Emanuel Karlsten om valets vinnare på sociala medier

    Publicerad den 31 oktober 2022

    Medier & demokrati-podden 2022:3

    Medverkande: Emanuel Karlsten, journalist, sociala medier-expert och medlem i Medieakademin som tar fram Maktbarometern. 
    Inspelad den 25 oktober 2022.

    En gång per år rankas vilka svenskar som har mest makt på sociala medier. I år hamnar ett riksdagsparti för första gången på topp-tre-listan. Emanuel Karlsten, journalist, sociala medier-expert och en av hjärnorna bakom Maktbarometern, gästar Medier & demokrati-poddens tionde avsnitt på temat demokratin och politiken i sociala medier.

    Vi spenderar alltmer tid på sociala medier och kanalerna har blivit ett viktigt verktyg för människor att uttrycka sig på i en demokrati. Det menar Emanuel Karlsten som sedan 2017 tillsammans med föreningen Medieakademin mäter vilka i Sverige som har mest makt på sociala medier.

    – Alla är med på att medier alltid har haft makt, oavsett om du är ett mediehus som sysslar med politiska avslöjanden eller en tidning som sysslar med skvaller. Den makten har tynat med åren och omfördelats till nya mediekanaler, säger Emanuel Karlsten.

    Mest makt på sociala medier har Youtube-profilerna Jocke och Jonna Lundell. De har toppat listorna i fem av de sex år som mätningen har genomförts. Därefter – på andra plats – kom i år för första gången ett parti: Sverigedemokraterna.

    – De har legat högt i många år. Högst av alla partier och även högre än de flesta företag och medieorganisationer. Men i år är de näst störst av alla, säger Emanuel Karlsten.

    – SD har vässat sig och förstått de speciella beteenden som finns på sociala medier. De har tvingats lära sig formatet eftersom de inte haft tillgång till debattsidor och morgonsoffor i samma utsträckning som andra partier.

    I nya avsnittet av Medier & demokrati-podden berättar Emanuel Karlsten också om hur fördelningen i mandat skulle sett ut om spridningen på sociala medier fick bestämma utfallet i valet. Sverigedemokraterna flest samtidigt som flera partier hamnar under fyra procent-spärren.

    I årets maktbarometer mättes för första gången plattformen TikTok, men den tycks svenska politiker ha missat.

    – I alla andra länder där det varit val det senaste året har det kallats TikTok-valet, men det gjorde det inte i Sverige. Det är lite konstigt att inte fler tog chansen. Politik fick väldigt stor spridning på TikTok, men det var inte så stort från de politiska kontona.

    Mer om TikTok finns att lyssna på i avsnittet, och även resultat om de olika plattformarnas politiska vridning där Instagram sticker ut ur mängden.

    Samtalet leds av Frida Dam Bergstedt, journalist och projektledare på Medier & demokrati.

    Foto: Stina Stjernkvist 

    Medier och demokrati-podden avsnitt 10

  • ”Jag fattar det uppriktigt sagt inte”

    Publicerad den 19 september 2022

    Medier & demokrati-podden 2022:2

    Medverkande: K-G Bergström, journalist med en lång karriär som utrikeskorrespondent, politisk reporter, politisk kommentator och programledare. Bland annat på Sveriges Television och Expressen.
    Inspelad den 13 september 2022.

    K-G Bergström har en lång karriär som politisk reporter och kommentator bakom sig. I det nionde avsnittet av Medier & demokrati-podden sätter han betyg på mediernas bevakning av valrörelsen. 

    Mediernas uppgift i valbevakningen är dels att informera om partiernas politik, dels att kritiskt granska den. Ett uppdrag de överlag lyckats bra med, tycker K-G Bergström. Men han efterfrågar fler granskningar.
    Ett av mediernas viktigaste uppdrag är att ifrågasätta och komma med fakta som partierna inte har något eget intresse av att förmedla. Problemet är att medierna för sällan verkligen lyckas sätta dagordningen. Kalla fakta ska ha all heder för deras avslöjande i början av valrörelsen, man skulle kunna önskat att det hade varit fler sådana. 

    En fråga medierna helt missat i årets valrörelse tycker K-G Bergström är Nato-frågan.
    – Det är något fullständigt revolutionerande att Sverige går med i Nato ett valår och att det får så lite uppmärksamhet. I synnerhet som det finns en så känslig och kontroversiell del i den här processen som att få Turkiet att godkänna den svenska ansökan, säger han. 

    Han hade velat se ifrågasättanden av de partier som plötsligt bytte sida, eller hur Magdalena Andersson hade tänkt bilda regering med partier som var emot Nato-ansökan. 
    – Jag fattar det uppriktigt sagt inte. Det borde varit en fullkomlig självklarhet att fråga om Nato. 

    Bäst är medierna på att informera om partiernas politik, menar K-G Bergström. 
    – För de tuffare granskningarna finns det inte tillräckligt många journalister som är tillräckligt kunniga om politik för att alla medier ska ha kapacitet att genomföra dem.  

    Vad behövs hos en riktigt bra politisk reporter?
    – Kunskap, kontakter, kritisk attityd och distans. 

    I avsnittet avslöjar K-G Bergström dessutom vad han absolut hade klarat sig utan i valbevakningen – och vad som enligt honom gjorde TV4:s partiledardebatt oseriös. 

    Samtalet leds av Frida Dam Bergstedt, journalist och frilansande medarbetare till Medier & demokrati.

    Förtydligande: I avsnittet nämner K-G Bergström Kalla faktas avslöjande om bidragspengar samt en artikel i SvD om avslöjandet. Det var alltså S, M, L, KD och SD som kritiserades i Kalla fakta. När K-G Bergström refererar till "borgerliga partier" i SvD:s artikel menas M, L och KD. 

    Lyssna på eller ladda ner podden här

    Foto: Elnaz Baghlanian 

  • ”De avslöjar inte alla hemligheter”

    Publicerad den 12 april 2022

    Medier & demokrati-podden 2022:1

    Medverkande: Marie Grusell, medie- och kommunikationsforskare vid Göteborgs universitet (JMG) och Mittuniversitetet i Sundsvall, och en av författarna till Politik är att vinna.
    Inspelad 30 mars

    För politiska partierna är det avgörande att nå ut och attrahera röster. Men hur tänker och agerar partierna i ett medielandskap i historiskt snabb förändring? Marie Grusell är en av tre författare – de övriga är Niklas Bolin, docent i statsvetenskap och Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik – till boken Politik är att vinna. Boken skildrar och analyserar hur moderna valkampanjer drivs.

    De tre senaste valrörelserna är i fokus: 2010, 2014 och 2018. Perioden fångar ett decennium där ny teknik och nya medieformer i ett accelererande tempo stöpt om medielandskapet. 

    Partierna har behövt tänka innovativt och rekrytera nya kompetenser för att kommunicera framgångsrikt i en tid när väljarna också är mer rörliga.
    – Det finns stor kunskap och kompetens om vilken mediekanal som passar till vad. Mer data ökar också partiernas möjligheter att göra målgruppsanalyser, menar Marie Grusell.
    De tre författarna – alla knutna till DEMICOM vid Mittuniversitetet med inriktning på demokrati och kommunikation – har intervjuat partisekreterarna och deras kommunikationsexperter. Marie Grusell upplever att funnits en generositet i att berätta.
    – Men de avslöjar inte alla hemligheter.

    Vad kan mediechefer och reportrar lära av er bok?
    – De kan få en ökad insikt hur partierna tänker, hur mycket kraft och energi som läggs bakom kampanjarbetet och vilka kanaler som är viktiga.
    Forskningen visar att traditionella medier fortfarande har stor betydelse. Kanske till och med större än tidigare – tack vare sociala medier. Däremot tycker inte partierna att lokala medier har alls samma betydelse som tidigare. En trendmässig utveckling som, enligt Marie Grusell, stämmer i ”tabellform” men där samtalen med partierna speglar en delvis annan bild.

    Samtalet leds av Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Malin Picha Edwardsson

    ”Det ska inte vara läskigt att komma med nya idéer”

    Publicerad den 22 november 2021

    Medier & demokrati-podden 2021:6

    Medverkande: Malin Picha Edwardsson, doktor i medieteknik och forskare vid Södertörns högskola, som studerar innovation och undervisar om innovation – särskilt inom journalistik och nyhetsmedier.
    Inspelad 24 september

    Vad är egentligen innovation, och vad är vitsen?
    Hur innovativa är nyhetsmedier?
    Hur kan forskningen bidra till ökad innovation?
    De här frågorna och ett knippe andra på temat medier och innovation dominerar årets sjätte avsnitt av Medier & demokrati-podden. Gäst är Malin Picha Edwardsson, medieforskare och doktor i medieteknik, och sedan hon lämnade redaktioner och reporterjobb har hon ägnat yrkeslivet åt utveckling och innovation. Dels som forskare, dels som projektledare, men alltjämt med journalistiken i centrum och i mediebranschens närhet.
    I samtalet ges Malin Picha Edwardsson möjlighet att berätta hur hon, om hon vore mediechef, skulle stimulera innovation på redaktioner. Vad skulle hon välja att initiera, och varför? Flera av hennes budskap är tydliga, exempelvis de här:
    – Det ska inte vara läskigt att komma med nya idéer, säger hon. Likaså måste det vara tillåtet att misslyckas.
    I sin forskning har Malin Picha Edwardsson studerat både vad som är framgångsfaktorer och hämskor för innovativa miljöer – inte minst inom medieföretag.
    – Förändringsviljan hos de flesta nyhetsmedier är ganska låg, säger hon. Det finns bland annat en historisk skepsis till ny teknik.
    Under samtalet avslöjar Malin Picha Edwardsson sin favoritinnovation och lyssnaren får även hennes bästa tips för att lära sig mer om just medieinnovation. 

    Samtalet leds av Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Vad händer när förstagångsväljarna hänger på TikTok?

    Publicerad den 26 oktober 2021

    Medier & demokrati-podden 2021:5

    Medverkande: Carl Heath, senior forskare på forskningsinstitutet RISE med fokus på samhällets digitala strukturomvandling och tidigare regeringens särskilda utredare för det demokratiska samtalet.
    Inspelad 5 oktober

    Samtalet om demokratin på nätet handlar ofta om utmaningar kopplade till de stora globala plattformarna. Carl Heath vill se ett nytt fokus: Hur kan digitala verktyg lägga grunden för ett bra offentligt samtal i digitala miljöer?
    Den 5 och 6 oktober gjorde Demokratistugan ett stopp på Lindholmen Science Park. Det kringresande kunskapscentret är på turné i hela landet under 2021, som en del av hundraårsfirandet av den svenska demokratin. Det var också just under denna period som Facebook och flera av företagets andra tjänster och varumärken, som Instagram och Whats Up, slocknade under sex timmar.
    Carl Heath har ägnat mycket tid under de senaste åren åt hur digitala miljöer påverkar människor och demokrati. Som regeringens utredare i kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet presenterade han förra hösten slutbetänkandet Det demokratiska samtalet i en digital tid. 

    I Medier & demokrati-poddens sjätte avsnitt beskriver han hur tankarna fortsatt sedan dess.
    – Om mindre än ett år är det riksdagsval och för många förstagångsväljare kommer TikTok vara den självklara plattformen att hänga på. Vilka konsekvenser kommer det att få, säger han och fortsätter:
    – Jag tror inte att det offentliga ska bygga något som ska ersätta de stora plattformarna, men jag tror att det behövs komplement. Inte något som nödvändigtvis efterliknar vad plattformarna är, utan något annat.
    Det "andra" han ser framför sig är en digital motsvarighet till våra offentliga platser. Där vi som samhälle – i meningen enskilda individer, privatägda företag och offentliga institutioner – tar ett proaktivt grepp på den digitala teknikens möjligheter och hittar sätt att använda det digitala som verktyg i demokratibygget.

    Samtalet leds av Anders Thoresson, projektledare för ”Mediebranschen och AI”, ett pilotprojekt i samverkan mellan Medier & demokrati, AI Sweden, Bonnier News Local, Stampen och Sveriges Television

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • "Grävgruppen behöver dataanalytiker"

    Publicerad den 17 september 2021

    Medier & demokrati-podden 2021:4

    Medverkande: : Love Börjeson, föreståndare för Kungliga Bibliotekets KB-labb.
    Inspelad 9 september

    Med AI-baserade språkmodeller får redaktioner en helt ny verktygslåda. I femte avsnittet av Medier och demokrati-podden förklarar Love Börjeson från Kungliga Biblioteket vad språkmodeller är, vad de kan användas till och hur man som redaktion kommer igång.
    Hur skulle du göra för att analysera en databas med en och en halv miljard textstycken? För några år sedan skulle svaret sannolikt blivit "du skojar, det går inte". I dag är svaret: "Använda artificiell intelligens."

    – Om jag satt på en redaktion och skulle stödja mitt grävande team skulle jag ge dem tre-fyra data scientists, säger Love Börjeson, föreståndare på Kungliga Bibliotekets KB-labb.

    Natural language processing, NLP, är ett samlingsbegrepp för artificiell intelligens som gör det möjligt för datorer att hantera mänskligt språk. På svenska används ofta begreppet språkmodeller, och rymmer bland annat lösningar som låter datorer analysera innehåll, sammanfatta, översätta och skapa text eller transkribera tal till text.

    Varför tycker då Love Börjeson att redaktionerna behöver egna dataanalytiker? För att de ska kunna bygga skräddarsydda lösningar utifrån reportrarnas behov och med de svenska språkmodellerna som utgångspunkt.

    – Det är bättre att vi koncentrerar oss på det som bara vi kan göra, så får andra ta fram applikationerna, säger Love Börjeson.

    Vill du läsa mer om KB:s modeller kan du göra det här. Alla publicerade modeller finns på HuggingFace

    Samtalet leds av Anders Thoresson, projektledare för ”Mediebranschen och AI”, ett pilotprojekt i samverkan mellan Medier & demokrati, AI Sweden, Bonnier News Local, Stampen och Sveriges Television.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • ”Vi ska vara Avestas Expressen”

    Publicerad den 24 maj 2021

    Medier & demokrati-podden 2021:3

    Medverkande: Gabriel Ehrling Perers, chefredaktör, Avesta Tidning
    Inspelad 18 maj

    2019 fick Avesta Tidning nya ägare: Bonnier News och norska Amedia. Då var AT en lokaltidning som inte längre var utpräglat lokal och vars prenumeranter försvann i en ohållbar takt. En ny strategi presenterades och Avesta Tidning blev en pilot för den nya ägarduon. I toppen på att-göra-listan stod rekrytering av en lokalt förankrad chefredaktör och fler lokala reportrar.
    Chefredaktör blev Gabriel Ehrling Perers, en 35-åring med rötter i bygden sedan 1600-talet. Redaktionen växte med ytterligare tre reportrar och drygt ett och ett halvt år senare har Avesta Tidning utsetts till Årets redaktion av Tidningsutgivarna. 
    – Väldigt hedrande. Vi firade att vi vunnit bara genom att ha blivit nominerade.

    I fjärde avsnittet av Medier & demokrati-podden ger Gabriel Ehrling Perers sin syn på de avgörande vägvalen bakom framgången. Han berättar även vilken journalistisk genre han tycker att han borde förstått vikten av snabbare.
    Sedan nystarten har tappet i print i det närmaste upphört och antalet betalande digitala prenumeranter har – om än från låg nivå – ökat med 80 procent. 
    – Vår uttalade målsättning är att vara Avestas Expressen inom citationstecken, säger Gabriel Ehrling Peres.
    En av samtalets frågor passar han på: den sista.

    Samtalet leds av Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Så hittar en av Sveriges mest erfarna datajournalister berättelserna

    Publicerad den 29 mars 2021

    Medier & demokrati-podden 2021:2

    Medverkande: Helena Bengtsson, redaktör och projektledare för SVT:s datajournalistik.
     Inspelad 10 mars

    Med mer än 25 år på Sveriges Television och perioder både The Guardian i London och Centre for Public Integrity i Washington är Helena Bengtsson en av Sveriges mest erfarna datajournalister.  I Medier och demokrati-podden berättar hon om sin syn på vad datajournalistik är och vad den tillför den journalistiska verktygslådan.
    Helena Bengtsson och hennes kollegor på SVT tar tekniken till hjälp för att hitta journalistiska berättelser i data. Men det intressanta som upptäcks måste inte nödvändigtvis berättas med tabeller och grafer. Datajournalistiken kan vara ett viktigt verktyg i researcharbetet för att hitta rätt sak att berätta om. Tv-inslaget – eller en artikel – kan däremot vara helt fri från siffror.

    – För mig är datajournalistik inte en genre. Det är en metod i en verktygslåda. Ibland för det interna arbetet, ibland som en publicerade datavisualiseringar, säger Helena Bengtsson.
    För journalister, menar hon, är det viktigt att inte släppa fokus på det journalistiska. Att inte låta tekniken och redaktionens fascination för den att ta över. För Helena Bengtsson är det viktigare att vara detaljorienterad.
    – Datajournalistiken låter dig hitta detaljer på ett helt fantastiskt sätt.

    Samtalet leds av Anders Thoresson, projektledare för ”Mediebranschen och AI”, ett pilotprojekt i samverkan mellan Medier & demokrati, AI Sweden, Bonnier News Local, Stampen och Sveriges Television.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

     

  • Vad behöver nyhetsmedier förstå om AI?

    Publicerad den 2 februari 2021

    Medier & demokrati-podden 2021:1

    Medverkande: Daniel Gillblad, Co-director på AI Sweden.
    Inspelad 27 januari

    I andra avsnittet av Medier & demokratipodden är Daniel Gillblad gäst. Utifrån sin roll som ansvarig för forskning och strategi på AI Sweden, Sveriges center för tillämpad AI-innovation, förklarar han vad artificiell intelligens egentligen handlar om och resonerar om hur tekniken påverkar mediebranschen.

    – I sin absolut enklaste form är AI datorprogram som kan lära sig nya saker från data: Resonera, dra slutsatser, lösa problem, fatta beslut. Saker som huvudsakligen är sånt som människor gjort tidigare. Väldigt mycket av det här sker som ett samspel mellan människa och maskin, säger han.

    Det som hänt, och som ökat intresset för AI enormt, är utvecklingen inom det som kallas för maskininlärning. Man behöver inte längre tala om exakt för en dator vad man vill att den ska göra. Istället kan den lära sig det själv, genom att analysera stora datamängder.

    – Bildigenkänning är ett exempel på det. Genom att titta på bilder kan datorer lära sig känna igen, beskriva och generera bilder. Och detsamma börjar hända på textsidan.

    Den här teknikutvecklingen förändrar just nu alla branscher och sektorer i samhället, mediebolagen är inget undantag. Förutsättningarna för annonsaffären förändras, hur nyhetsurvalet på en webbplats görs förändras och journalister får helt nya verktyg för research, faktagranskning och redigering.

    Om teknikutvecklingen i sig är något som bevakas av fackreportrar går däremot inte bevakningen av teknikens användning att lägga på en teknikreporter. Inom it-branschen är det en gammal sanning att de bästa lösningarna byggs när tekniker får jobba tillsammans med de som kan verksamheten. Vilket i ett medieperspektiv innebär att bevakningen av hur AI användning inom sjukvård, utbildning och privat näringsliv bäst bevakas av de reportrar som kan respektive område. Men precis som de användare som ska hjälpa teknikerna att utveckla nya lösningar behöver förstå en del om AI behöver reportrar som ska bevaka AI inom exempelvis sjukvården också förstå en del av AI.

    – Kan man inte ställa frågor om hur AI-lösningen fungerar kan man fråga vilken data den bygger på. Det säger något om vad systemet kommer klara av och vad det inte kommer att klara av. Och sen hur det kommer användas i praktiken, säger Daniel Gillblad i avsnittet. 

    Samtalet leds av Anders Thoresson, projektledare för ”Mediebranschen och AI”, ett pilotprojekt i samverkan mellan Medier & demokrati, AI Sweden, Bonnier News Local, Stampen och Sveriges Television.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

     

  • Cecilia Bodström och Eva Landahl.

    Så kan andra yrken stärka journalistiken

    Publicerad den 17 december 2020

    Medier & demokrati-podden 2020:1

    Medverkande: Cecilia Bodström, Sveriges Radio och Eva Landahl, Sveriges Television
    Inspelad 9 december 2020

    Hjärnforskare, poliser och präster inspirerar samhällsjournalistiken inom Sveriges Radio och Sveriges Television. Men hur och varför? Lyssna till Cecilia Bodström på SR och Eva Landahl på SVT i premiäravsnittet av Medier & demokrati-podden.

    De har båda många år inom journalistiken och under långa perioder i ledande chefsroller. Uppdrag som innebär stark närkontakt med utveckling och formande av journalistik och att vara mottagare av publikens ros och ris. Den mixen har triggat en djupare nyfikenhet: hur kan journalistiken – inte minst samhällsjournalistiken – bli och upplevas som bättre?

    I ett gemensamt projekt har Cecilia Bodström och Eva Landahl kontaktat, träffat och intervjuat erfarna personer i andra yrken. Personer som de bedömt har kunskaper och arbetsmetoder som journalister och journalistiken kan lära av. Det handlar – utöver hjärnforskare, poliser och präster – även om exempelvis implementeringsforskare, lärare och terapeuter.

    Samtalen har lett till nya insikter. Insikter som nu successivt testas och utvärderas. Ett SVT-program som experimenterar och prövar är samhällsmagasinet Agenda.

    Hör Cecilia Bodström och Eva Landahl berätta mer om lärdomarna, och om projektets fortsatta planer.  Ambitionen är att upptäcka och utveckla metoder som stärker granskning, begriplighet och journalistikens roll som samtalsplats för konstruktivitet och lösningar.

    Samtalet leds av Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

Future of Democracy

Rapporter

  • Avsnitt 9: Helsingborg sätter innovation framför digitalisering

    Publicerad den 11 juni 2022

    Gäster: Helsingborgs digitaliseringsdirektör Martin Güll.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 8: “Vi måste tillsammans uppfinna en digitaliserad demokrati”

    Publicerad den 11 juni 2022

    Gäster: Jannike Tillå, Vice President Communications & Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 7: "Digitalisering konkurrerar inte med andra politiska frågor, det är en möjliggörare"

    Publicerad den 8 juni 2022

    Gäster: Judith Wolst och Aurore Belfrage, SusTechable

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 6: “Jag blir frustrerad över att folk inte har panik”

    Publicerad den 6 juni 2022

    Gäst: Johan Magnusson, professor vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet och föreståndare för The Swedish Center for Digital Innovation.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 5: "Sverige behöver en försökskultur"

    Publicerad den 2 juni 2022

    Gäst: Jon Simonsson, ordförande för Komet, kommittén för teknologisk innovation och etik.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 4: AI som verktyg för att lyssna på fler röster

    Publicerad den 30 maj 2022

    Gäster: Kye Andersson och Oscar Stege Unger, två av grundarna till bolaget Canucci.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 3: "Offentlig sektor behöver ledare som vågar testa"

    Publicerad den 27 maj 2022

    Gäster: Louise Callenberg, vd Singula, och Pia Molander Wistam, tidigare socialdirektör i Norrtälje kommun.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 2: "AI är inte en quick fix"

    Publicerad den 23 maj 2022

    Gäster: Daniel Gillblad, CO-Director Scientific Vision AI Sweden, och Anne-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

    Lyssna på eller ladda ner podden här

  • Avsnitt 1: Fler behöver förstå mer om teknikens möjligheter som verktyg för demokratin

    Publicerad den 19 maj 2022

    Gäster: Martin Holmberg, programansvarig Medier & demokrati, och Mikael Ljungblom, Head of Communications and Public Affairs, AI Sweden.

    Lyssna på eller ladda ner podden här