Anna Careborg och Johan Taubert in i Medier & demokratis styrgrupp

Både Anna Careborg och Johan Taubert har – utöver sina nuvarande profilerade roller i Mediesverige – ett gediget förflutet inom nyhetsmedier och publicistik.

Anna Careborg har jobbat på Svenska Dagbladet sedan 2004. Hon har varit reporter, chef för agendaredaktionen, biträdande chef för nyhetsredaktion och chef för utvecklingen av SvD:s betalinnehåll. 2018 utsågs hon till Årets utvecklare inom branschen och i år blev Svenska Dagbladet vinnare av branschpriset Årets Dagstidning. Tidigare har Anna Careborg även jobbat som reporter på Helsingborgs Dagblad, Expressen och Aftonbladet, och i dag sitter hon även i styrelsen för Tidningsutgivarna, Utgivarna och Tidningarnas Telegrambyrå, TT.  

Johan Taubert, som efter sommaren tillträder som vd för Tidningsutgivarna, har ett omfattande cv inom medier. Han har precis som Anna Careborg varit nyhetsreporter på Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet, plus Södermanlands nyheter. Han har också arbetat som bild- och sändningsproducent på SVT Nyheter och haft ett flertal ledande roller inom LRF-sfären: chefredaktör på Land Lantbruk, förlagschef på LRF Media och presschef på LRF. Senaste uppdraget är som förlagsdirektör på Story House Egmont, och Johan Taubert tillträder som vd för TU – Medier i Sverige i augusti.

– Jag gläder mig åt att Anna Careborg och Johan Taubert tar steget in i styrgruppen. Det är mycket värdefullt för Medier & demokrati att få ta del av deras breda kompetens och erfarenhet från mediebranschen, säger styrgruppens ordförande Jonathan Falck.

Vilka är era tankar inför entrén i Medier & demokratis styrgrupp?

Anna Careborg: Jag ser fram emot att diskutera frågor som rör mediernas och demokratins utveckling i ett sammanhang där aktörer från olika håll möts. Jag hoppas att jag kan bidra med konkreta frågeställningar och tankar utifrån min erfarenhet av att jobba med journalistik och de här frågorna varje dag.
Johan Taubert: Med tanke på den viktiga funktion medierna har i ett demokratiskt samhälle och den stora omställning som digitaliseringen innebär, så är forskning och innovation inom detta område oerhört viktigt. Att få komma närmare det arbete som görs inom ramen för Medier & demokrati ska bli väldigt intressant och spännande.
 

Den största enskilda utmaningen jag ser framför mig i närtid är att publicister av fri och oberoende journalistik i större utsträckning kommer att behöva ta betalt för sin journalistik i digitala kanaler – vilket kan komma att förändra mediekonsumtionen och i förlängningen därmed också samhället.
– Johan Taubert

Vilka större utmaningar och möjligheter ser ni i förhållandet mellan framtidens
medielandskap, journalistiken och demokratins utveckling?

Anna Careborg: De senaste åren har det varit mycket fokus på affärsmodellen. Även om annonsintäkterna fortsatt utmanas av internationella aktörer har utvecklingen vad gäller digitala prenumerationer lett till större tillförsikt och självförtroende i branschen. Det är glädjande att flera medieföretag runt om i landet nu investerar i journalistik. I en tid då de polariserande krafterna är starka och många, är det väldigt viktigt att vi ägnar oss åt just journalistik – trovärdighet och förmågan att skapa källtillit kommer att vara avgörande framöver. En annan viktig och angränsande fråga handlar förstås om hur vi i branschen i stort kan nå ut till fler för att undvika djupa klyftor vad gäller nyhetskonsumtion framöver.   
Johan Taubert: Vad digitaliseringen för med sig i alla dess delar är svårt att överblicka men den påverkar som allting annat också journalistiken, de journalistiska arbetssätten, mediekonsumtionen och därmed också publicistiken – vilket i sin tur kan påverka journalistikens roll som demokrati- och samhällsbärare. Vilka blir exempelvis effekterna när publicistikens affärsmodeller blir obsoleta och behöver ersättas? Den största enskilda utmaningen jag ser framför mig i närtid är att publicister av fri och oberoende journalistik i större utsträckning kommer att behöva ta betalt för sin journalistik i digitala kanaler – vilket kan komma att förändra mediekonsumtionen och i förlängningen därmed också samhället. Men det finns också ett stort antal avgränsade områden inom själva journalistiken där digitaliseringen har eller kan komma att ha impact. Vilka effekter får digitaliseringen för exempelvis lokaljournalistiken, för källkritiken, för källskyddet? Kommer filterbubblornas väggar bli allt mer kompakta? Vilka effekter får utvecklingen på medborgarnas tilltro till journalistiken och till demokratin som samhällsform?
 
Kopplat till ovanstående: hur ser du att en neutral forsknings- och innovationsplattform som Medier & demokrati gör störst nytta? 

Anna Careborg: Jag tror att samarbete mellan olika aktörer i viktiga gemensamma frågor har ett stort värde. Ett intressant exempel är den särskilda AI-satsningen där det finns massor att vinna, inte minst utifrån ett demokratiskt perspektiv, på att koppla samman medieföretag med forskare på området.  
Johan Taubert: Forskningen gör precis som journalistiken störst nytta när den tillåts verka fritt i sanningens tjänst, med lojalitet mot medborgarna. Vilka fokusområdena bör vara tror jag kan förändras över tid. Just nu befinner sig hela mediebranschen mitt i en jättelik omställning där digitaliseringen innebär att alla traditionella affärsmodeller en efter en förlorar sin betydelse. Utmaningen för dagens publicister är att de trots att intäkterna minskar behöver fortsätta driva de gamla affärsmodellerna samtidigt som de parallellt måste bygga upp nya. Det kräver oerhört mycket för att lyckas med detta konststycke och det är långt ifrån säkert att alla kommer att klara omställningen. Kan Medier & demokrati bidra med forskning och innovation som kan stötta publicisterna genom denna omställningsfas så är mycket vunnet – inte bara för publicisterna utan också för samhället i stort.

Behovet av nyhetsjournalistik är stort, det har vi sett inte minst det senaste året. Men för att vara relevanta framöver måste vi satsa mer på innovation, såväl vad gäller det journalistiska innehållet som nya format och kanaler.  
– Anna Careborg

Hur ser ni på mediebranschens behov av innovation och förmåga till
innovation?

Anna Careborg: Behovet av nyhetsjournalistik är stort, det har vi sett inte minst det senaste året. Men för att vara relevanta framöver måste vi satsa mer på innovation, såväl vad gäller det journalistiska innehållet som nya format och kanaler.  
Johan Taubert: Branschens behov av innovation är oerhört stort och det är av stor vikt att svenska publicister har förmåga och resurser att applicera den kunskap och innovation som kommer framgent. Min uppfattning är att svenska medier vid en internationell jämförelse så här långt stått sig väldigt väl. 

Övriga i Medier & demokratis styrgrupp
Jonathan Falck, ordförande, senior rådgivare, Medier & demokrati
Ulrika Andersson, dr i journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
Bengt Johansson, professor i journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
Anette Novak, direktör Statens medieråd
Robert Olsson, vd Utgivarna
Martin Svensson, Co-Director Operations, AI Sweden
Martin Holmberg, programansvarig, Medier & demokrati