Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Deltagare från 55 länder på MIK-dagar i Göteborg

Under och i anslutning till årets bokmässa i Göteborg var det ett starkt fokus på medie- och informationskunnighet (MIK). Dels arrangerades Global MIL Week 2019 Feature Conference och Youth Agenda Forum. Dels var ett av mässans teman medievetenhet. Medier & demokrati bidrog med att forma programpunkter.
Bild: Ann-Charlotte Rugfelt Ferm

24-31 oktober uppmärksammas Global MIL Week 2019 – med Unesco som internationellt nav – runt om i världen. Men redan mellan 24 och 26 september arrangerades dess Feature Conference och Youth Agenda Forum på Svenska Mässan i Göteborg. Det var nionde gången en liknande global konferens hölls inom medie- och informationskunnighet. På plats var nästan 300 deltagare från 55 länder för att utbyta kunskaper, erfarenheter, praxis och stimulera samverkan. Konferensen startade dagarna före Bokmässan och temat fortsatte under själva mässan – då under samlingsrubriken Medievetenhet. Youth Agenda Forum leddes av en internationell konstellation deltagare mellan 18 och 30 år och låg just under mässans första dag.

Konferensdeltagare var bland annat följande kategorier:

  • Forskare inom discipliner som informationsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap.
  • Företrädare för myndigheter och intresseorganisationer.
  • Lärare, bibliotekarier och representanter för Unesco från olika delar av världen.

catharina_b.jpg– Responsen har varit mycket positiv, berättar Catharina Bucht vid Kultur i väst och projektledare för huvudkonferensen.

Vad är du mest nöjd med?
– Att vi kunnat möjliggöra ett möte för representanter från olika delar av världen som på olika sätt är engagerade och involverade i arbete med MIK som viktig demokratifråga. Även om vi har olika ingångar eller arbetar på olika nivåer har vi mycket att lära av vad andra gör eller har gjort. Och att det verkligen blev ett globalt möte med talare och deltagare från så många länder. 

Något du så här i efterhand ser borde gjorts annorlunda?
– Nej, inte direkt. Man ska komma ihåg att det här är Unescos konferens som vi varit värdar för. Den har sin form och struktur och all planering har skett i tätt samarbete med Unesco i Paris. 

Vad hoppas du blir bestående effekter?
– När det gäller konferensen: att deltagare fått möjlighet att lära av varandra, förhoppningsvis fått nya insikter och kanske hittat nya samarbeten. Känslan av att vara stärkt i sitt fortsatta arbete med ökad medie- och informationskunnighet, och att det är ett angeläget ämne över hela världen som man kan arbeta med på olika sätt och på olika nivåer.
– När det gäller temat på Bokmässan: Att besökarna fått en ökad kunskap om eller bredare förståelse för vad medie- och informationskunnighet är. Att det i grund och botten handlar om grundläggande mänskliga rättigheter som yttrandefrihet och informationsfrihet, förmågor som är väsentliga för alla, i alla åldrar, i en väl fungerande demokrati. Och att det är många aktörer som arbetar aktivt med detta, att få ta del av allt bra som görs. 

Bidrag ur Medier & demokratis nätverk
Medier & demokrati har som forsknings- och innovationsprogram – och därmed som plattform för samverkan mellan framför allt mediebranschen och akademin – deltagit i idéprocessen och formandet av programpunkter. Framför allt har Medier & demokrati kunnat bidra med relevanta aktörer ur programmets nätverk. Två av dem av dem var Sofia Larsson vid RISE Interactive i Piteå och Inga-Lill Bengtsson från Kb Mosaik vid Kristianstadsbladet. Sofia Larsson var en av paneldeltagarna i seminariet Källkritik och källtillit. Inga-Lill Bengtsson detsamma i seminariet MIK för nyanlända.

img_9107.jpgVilka tycker du var de mest framträdande frågorna ni pratade om, Sofia?
– Bredden var mest intressant, att få höra perspektiv från olika forskare och praktiker om utmaningar med att prata om källkritik, hur man stärker den och hur vi tillsammans med skolor kan samverka kring detta.

Vad bidrog du med utifrån din roll som forskare och projektledare?
– Jag visade två exempel på konkret och praktisk samverkan i innovationsprojekt, där vi samverkat med gymnasieskolor för att ta fram prototyper och material för MIK. Det ena var ”Kunnig på nätet” – om illasinnat innehåll på nätet – som resulterade i en prototyp av material som lärare kan använda i klass. Det låter eleverna lekfullt att arbeta utifrån sin identitet och sina sårbarheter och i grupp lära om påverkansstrategier de kan möta på nätet. Det var även “Snackis” som är en prototyp i samverkan mellan skola och lokaltidning där elever ges makt över vilka lokalnyheter som publiceras i skolan och där elevredaktionen dagligen kan skapa minienkäter bland eleverna.

Var det inslag i programpunkten som gav dig kunskaper och inspiration? I så fall vad?
– Alla delar var intressanta, jag inspirerades framför allt till att fortsätta skapa forsknings- och innovationsprojekt där samverkan mellan medieaktörer, forskare och skola ingår, vilket jag tror är väldigt fruktbart för alla parter.

img_9099.jpgInga-Lill: vilka var de mest centrala frågorna i programpunkten MIK för nyanlända?
– En var: vad menar vi med nyanlända? De har väldigt olika förutsättningar, beroende på bakgrund. En del har gedigna utbildningar bakom sig, andra ingen skolgång alls. Därmed är förutsättningarna för MIK olika, och måste anpassas därefter. Det handlar om nyanländas behov att kunna ta del av information och nyheter men att också kunna förstå och tolka det de hör/läser på rätt sätt. Vi pratar mycket om frihet och demokrati, men hur jag kan praktisera demokratin beror på vilken information jag får och hur jag kan förstå och tolka den. Det räcker inte att säga att man är fri, det behövs kunskap om samhället för att kunna praktisera det.

Vilka erfarenheter och kunskaper kunde ni – som ger ut en tidning och webbsajt (Kb Mosaik) där nyanlända är en målgrupp – bidra med? Ni möter ju många nyanlända och deras vardag.
– MIK är oerhört viktigt. Inte bara att konkret ha en digital kompetens, det har många, utan att kunna sätta in kunskapen i ett sammanhang, hur fungerar samhället, hur fungerar media, källkritik, eller hellre källtillit, att det finns källor som vi invånare och konsumenter kan lita mer på än andra – inte utan att för den skull tappa ett kritiskt förhållningssätt. Om du inte kan orientera dig i ett samhälle spelar din digitala kompetens ingen roll. Myndigheter, skolor, regioner, vården med flera måste tänka på att det inte bara handlar om att fritt få information till sig utan den måste också kunna tas emot. Om man inte förstår ett samhälle kan man tolka informationen på fel sätt. Vi på Kb Mosaik försöker via studiebesök, vi tar emot olika grupper och är ute och pratar med nyanlända i olika sammanhang om bland annat media och det svenska samhället, och vi skriver och belyser de här frågorna på olika sätt. 

Var det inslag i programpunkten som gav dig inspiration och nya kunskaper? 
– Ja, men kanske mer en bekräftelse på att det vi gör är rätt och att biblioteken med bland annat språkkaféer spelar en stor roll för många nyanlända. Och att vi stärkts i vår övertygelse om att mänskliga möten är så viktiga för nyanlända ska komma in i samhället, få ett kontaktnät, förstå hur samhället fungerar. En förutsättning för ökad MIK.

Hur ser du att MIK-arbete kan stärkas i förhållande till nyanlända?
– Inom SFI, Svenska för invandrare, bör samhällskunskap och hur media fungerar i Sverige vara en given del, så tidigt som möjligt. Många nyanlända kommer från länder utan fungerande press- och yttrandefrihet. Hur vågar de göra sin röst hörd? Känner man tillit, känner man sig respekterad och hemma i samhället vill man också bli delaktig. Fler mötesplatser för snabbare och bättre inkludering och där är föreningar ett ypperligt sätt att komma in i ett samhälle. 

 

ABC om MIK-evenemangen i Göteborg

  • Västra Götalandsregionen var lokal värd för Feature Conference och Youth Agenda Forum i samarbete med Göteborgs universitet och Svenska Unescorådet. 
  • Den ingick även arbetet med Bokmässans temasatsning Medievetenhet. Övriga arrangörer till temat var Kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet, Lärarförbundet, Statens medieråd, Svensk biblioteksförening och Utbildningsradion
     

Bilder: Ann-Charlotte Rugfelt Ferm och Martin Holmberg