Dialogprojekt gav nya kunskaper om morötter och tuggmotstånd

Den centrala ambitionen är att förnya dialogjournalistiken och utforska och utveckla nya samtalsformer och verktyg. Projektets första steg, som drevs under 2019, var en UDI 1 – den initiala fasen i så kallad utmaningsdriven innovation – och finansierades externt av Vinnova. Parter är mediekoncernen Direktpress, plattformsföretaget Ifrågasätt, RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati.

En central utgångspunkt är mediernas demokratiska roll, vilken bland annat innebär att vara forum för spänstig debatt och konstruktiva offentliga samtal. I ett alltmer fragmenterat medielandskap är det en roll som innebär såväl utmaningar som möjligheter. Både Demokratiutredningen och Medieutredningen pekade i sina slutrapporter på växande polarisering som en risk för demokratin.

Projektet har genomfört analyser utifrån i första hand tre perspektiv:

• Medborgare och medieanvändare.
• Medieaktörer och forskare.
• Mediemarknaden och dess utveckling.

Skepsis till nya digitala plattformar


Ur det första perspektivet har en omfattande behovsanalys gjorts. Över 300 personer svarade på en enkät och 36 deltog i fördjupade fokusgruppsintervjuer. Tack vare enkäten och intervjuerna har förståelse skapats kring vilka drivkrafter och hinder som påverkar deltagande i digitala och offentliga samtal.
 Här är tre exempel på frågor: 



• Vilka hinder finns för att skapa sådana ”goda samtal”? 
• Vad skulle motivera er att vara med? 

• Hur skulle en innovativ lösning för ökad samhällsdialog kunna se ut? 

Fokusgrupperna var ense om att det fysiska möten skapar helt andra – och bättre – förutsättningar än forum på nätet. Man kan se varandra och lättare läsa av tankar och känslor. Man kan formulera sig mer nyanserat och tydligare förklara vad man menar. Fysiska möten ger även en bredare bild av den eller de man diskuterar med. 

Därför signalerades en stor tveksamhet till ytterligare digitala plattformar.
 Flera indikerade en trötthet på sociala medier och förutspådde en motreaktion, och att en eventuell sådan kan innebära en möjlighet att utveckla någonting nytt.
 En längtan som uttrycks är att få mänskliga bekräftelser; att ses som en ”bra” människa. 

Tester i Stockholmsmiljöer


Projektet har också gjort en omvärldsanalys kring mediemarknaden och dess utmaningar. En av lärdomarna är att när de kommersiella nyhetsföretagens affärsmodeller flyttar fokus till betalande digitala användare ökar samtidigt behovet av att knyta publikerna närmare. En tanke kopplad till affärsmodellen är att utveckla plattformar för digital samhällsdialog. Genom att publikens frågor tas på allvar – och kombineras med samhällsjournalistik – är en stärkt lojalitet med mediehusen och därmed också affärsmodellen. 
Även andra mediebolag och forskare har fått möjlighet att följa projektet och bidragit med värdefulla reflektioner och idéer, och parallellt med de teoretiska inslagen har Direktpress genomfört praktiska tester kopplade även social innovation. Bland annat har koncernen arrangerat samtal kring känsliga ämnen mellan personer ute i olika Stockholmsmiljöer.

– Just nu har projektets parter inlett en dialog för att se om och hur vi kan gå vidare. I nästa steg krävs i så fall ett större konsortium och då handlar det om att ta fram prototyper och utveckla och skarpt testa de idéer som tagits fram så här långt, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.


Tidigare läsning om projektet:

https://medierochdemokrati.lindholmen.se/nyheter/konstruktiv-dialog-i-nytt-forsknings-och-innovationsprojekt

https://medierochdemokrati.lindholmen.se/nyheter/halla-dar-petter-beckman