Facebook-kartan vässade SVT:s valbevakning

Satsningen bottnar i debatten om desinformation på sociala medier. Sajten SVT Opinion, som ligger under SVT Nyheter, fick i fjol ett nytt uppdrag, vilket bland annat innehöll bevakning av opinionsbildning på just sociala medier. Hur går det till när vissa debatter hamnar på agendan och andra blir osynliga? Facebook-kartan och de tillhörande granskningarna svarar mot uppdraget. 

I Medier och demokratis nya rapport – ”Facebook-kartan – om opinion i sociala medier” –berättar SVT:s digitalredaktör Malin Dahlberg om bakgrunden till idén och erfarenheter från utvecklingsfasen och redaktionens dagliga arbete efter lanseringen. Plus de viktigaste resultaten av satsningen. 

Facebook-kartan hade två olika funktioner. Dels som tjänst för publiken. Dels som researchverktyg för redaktionen. 
Datamängden – inte minst de tusentals artiklar som sorterades på engagemang och kategoriserades till olika valfrågor under valrörelsen – kom till användning för flera granskningar. Vilka aktörer var framgångsrika med att driva vilka frågor och hur gick det till när en nyhet dominerade agendan på Facebook?

Här är ett par exempel på granskningar och vad de berättade: 

• Viktiga valfrågor osynliggjordes på Facebook

Den som enbart följde valrörelsen via Facebook riskerade att få en skev bild av valfrågornas tyngd. De överlägset mest dominanta frågorna på Facebook-kartan var invandring och integration och lag och ordning. Parallellt visade Novus undersökning att väljarkåren rangordnade de viktigaste valfrågorna så här:

1. Sjukvård
2. Invandring/integration
3. Skola och utbildning. 

• SD engagerade mer än övriga riksdagspartier tillsammans

Sverigedemokraternas Facebooksida har flest följare av alla riksdagspartier. Men det är när det gäller följarnas engagemang som Sverigedemokraterna verkligen utmärker sig. Under ett halvår före valet 2018 hade partiets poster fått fler kommentarer, gilla-markeringar, delningar och känsloreaktioner än samtliga övriga riksdagspartier tillsammans.

Facebook-kartan visade sig säga mest om de stora rörelserna i valdebatten på just Facebook. Därför blev kartan mer användbar för att följa valdebatten, generera nyheter och granskningar än den var som redskap för källkritik, skriver Malin Dahlberg.

Metoden som kartan bygger på kan användas i flera andra sammanhang: I lokala val och debatter eller till nästa amerikanska presidentval. Kanske skulle den även kunna utvecklas för att kartlägga desinformation. 

Medieforskaren Ulrika Andersson sätter i rapporten Facebook-kartan i ett vidare perspektiv. Hon knyter an till resultat från forskning om vilka samhällsfrågor som människor upplever som viktigast, liksom vilken inriktning svenska nyhetsmedier har haft. Hon redovisar även några studier som fokuserar på svenskarnas användning av sociala medier, och då särskilt Facebook. De visar att det finns mönster i användandet som är viktiga att hålla i minnet. 

Ladda ner rapporten här