Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Helenas detaljöga hittar berättelser i data

Med mer än 25 år på Sveriges Television och perioder både The Guardian i London och Centre for Public Integrity i Washington är Helena Bengtsson en av Sveriges mest erfarna datajournalister. I det tredje avsnittet av Medier och demokrati-podden berättar hon om sin syn på vad datajournalistik är och vad den tillför den journalistiska verktygslådan.

– Redan 1997 började jag nosa på det här, när jag lyssnade på en tjej som berättade om computer assisted reporting. Jag hade en liten bakgrund som programmerare så tyckte jag att det passade mig väldigt bra, säger Helena Bengtsson.
Idag tar hon och hennes kollegor på SVT tekniken till hjälp för att hitta journalistiska berättelser i data. Men det intressanta som upptäcks måste inte nödvändigtvis berättas med tabeller och grafer. Datajournalistiken kan vara ett viktigt verktyg i researcharbetet för att hitta rätt sak att berätta om. Tv-inslaget – eller en artikel – kan däremot vara helt fri från siffror.
De datajournalistiska verktygen hjälper redaktionen att förstå att det till exempel är till Jönköping man ska åka för att spela in en intervju. Men det är inte nödvändigt att berätta för publiken exakt hur det beslutet fattades.
– För mig är datajournalistik inte en genre. Det är en metod i en verktygslåda. Ibland för det interna arbetet, ibland som publicerade datavisualiseringar, säger Helena Bengtsson och nämner bland annat bevakningen av pandemin som ett bra exempel på det senare.
För journalister, menar hon, är det viktigt att inte släppa fokus på det journalistiska. Att inte låta tekniken och redaktionens fascination för den att ta över.
Men tekniken är en viktig del av datajournalistiken. Vad bidrar den med till journalistiken?
– Att vi kan hantera mycket större material. Nästan alla journalister har suttit med stora travar med dokument som de flyttar runt i olika högar för att hitta struktur. I dag är de här papperstravarna oftare Excel-filer. Och nu blir det lättare att hitta nålarna i höstacken eftersom vi kan hantera större material och också kan sammanföra olika datakällor.
Hur mycket teknik behöver man kunna?
– En av mina tidigare chefer, Aron Pilhofer, har sagt att 80 procent av datajournalistiken går att göra med metoder i Excel som man kan lära sig på en halvtimme.
Därifrån går det att bli allt mer avancerad, fram till dagens datajournalistiska frontlinje som går vid AI och maskininlärning.
Behöver man vara teknikintresserad för att bli datajournalist?
– Nej, man behöver vara detaljorienterad. Datajournalistiken låter dig hitta detaljer på ett helt fantastiskt sätt.

Samtalet leds av Anders Thoresson, projektledare för ”Mediebranschen och AI”, ett pilotprojekt i samverkan mellan Medier & demokrati, AI Sweden, Bonnier News Local, Stampen och Sveriges Television.

Lyssna här