Martin Holmberg deltar i ny nordisk think tank

Uppdraget låter både roligt och intressant, vad är syftet med den här expertgruppen?
– Jag vet inte så mycket än. Ett digitalt introduktionsmöte hålls i mitten av juni och då räknar jag med att tankarna och upplägget blir mer konkret. Utgångspunkten är ju hur digitaliseringen driver en historiskt snabb utveckling av medielandskapet där de globala techjättarna och deras plattformar på ett drygt decennium erövrat en central position i människors mediekonsumtion. Vad betyder det för demokratin? Som jag uppfattar det ska think tanken bidra till att kvalificera det nordiska samtalet om möjligheter, utmaningar och lösningar för att möta bådadera.

Det är kulturministrarna i Norden som står bakom och det är kulturministeriet i Danmark som ska leda och koordinera arbetet. Inte speciellt förvånande att Danmark har den rollen, kanske?
– Det kan nog stämma. Mediebranschen i Danmark samlade sig tidigt där den ställde krav på techjättarna och önskade begränsa deras rätt att påverka danska mediehusens publiceringar i sociala medier. För en kort tid sedan kom också danska regeringen med ett förslag om att utländska streamingtjänster ska betala fem procent av sin omsättning till danska staten för att den vägen finansiera kvalitetsinnehåll på danska.

Plattformarna möjliggör att många fler lättare kan delta och yttra sig i demokratiska samtal. De är även företag som bidrar till att tillgängliggöra kunskap. Hur tänker du kring detta?
– Som jag svarade tidigare: Techjättarnas plattformar och tjänster innebär både möjligheter och utmaningar. Bland de senare är att de är kraftfulla grindvakter där algoritmer får stor påverkan på hur innehåll rankas och sprids, och där användaren har marginell, om ens någon, möjlighet till insyn. Som digitala torg har techjättarnas villkor och beslut konkret påverkan på förutsättningarna för det demokratiska samtalet. 

Mediebarometern för 2021, som presenterades nyligen, visade att under pandemin och från Rysslands invasion av Ukraina i februari så är det den professionella journalistiken som ökat i räckvidd, inte sociala medier. Är du överraskad?
– Nej, det kan jag inte säga. Både pandemin och invasionen är och var extrema nyhetslägen där vi som människor har stort behov av att orientera oss via källor som vi litar på. Detta är ju den professionella och oberoende journalistikens uppdrag och styrka att leverera, och därför känns det naturligt att många vänder sig direkt till nyhetsmedierna för att vara uppdaterade. I sociala medier-flöden blir nyhetskonsumtion mer slumpartad. Däremot bidrar plattformarna till att fler exponeras för nyhetsjournalistik än som annars hade gjort det.

Vad hoppas du kunna bidra med?
– Jag hoppas att min erfarenhet från mediebranschen och mina år som programansvarig för Medier & demokrati ska bidra med passande kunskaper och reflektioner. I och med att Medier & demokrati utifrån medieperspektiv jobbar för att stärka det offentliga samtalet och demokratin har jag också brett och kompetent nätverk att hämta värdefull input ifrån. Jag är definitivt övertygad om att utbytet blir ömsesidigt; att jag genom deltagandet kommer lära mig nya saker.

Vem är det utöver du från Sverige som deltar?
– Det är Carl Heath, som är senior forskare på forskningsinstitutet RISE. Han har tidigare bland annat varit regeringens särskilda utredare för det demokratiska samtalet.