Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Nyhetsfaktorerna som stöter bort och lockar

Vad påverkar människors val att ta del eller inte ta del av nyheter? Vilken journalistik lockar, vilken stöter bort? Den här rapporten från Medier & demokrati ger nya och unika inblickar i hur sällananvändare i åldersgruppen 20–40 år resonerar om nyheter och samhällsjournalistik.

 

Rapporten ”I huvudet på sällananvändare” är skriven av medieforskarna Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation, och Maria Jervelycke Belfrage, adjunkt i journalistik, båda vid Göteborgs universitet. Rapporten utgår från deras studie där 24 intervjupersoner har fått svara på frågor om sin egen nyhetsanvändning och varför de väljer respektive väljer bort vissa ämnen och medier. Syftet är att försöka förstå vad som påverkar nyhetsexponeringen bland individer i 20–40-årsåldern. 

Resultaten visar att det finns en stark uppfattning om att man bör hålla sig uppdaterad om vad som händer i samhället, men att det inte kan ske villkorslöst. Bland annat informationsutmattning, betalväggar och upplevd subjektivitet i nyhetsjournalistiken är centrala skäl för att välja bort att ta del av nyheter.

– Många mår dåligt av det ständiga flödet av nyheter, liksom av nyhetsjournalistikens innehåll med fokus på problem och elände, för att använda intervjupersonernas egna beskrivningar. Det leder till att de inte orkar engagera sig i nyheterna, en form av informationsutmattning, säger Ulrika Andersson.

”En lösning på en del av informationströttheten som lyfts fram av några

ulrika_andersson_1.jpg

deltagare
är ett ökat fokus på problem-
lösning i nyhetsjournalistiken”

Ulrika Andersson, medieforskare

Personerna i studien säger sig också ha en upplevelse av att medierna inte är oberoende när de rapporterar, utan att de snarare driver en egen agenda.

Så här säger en av de intervjuade:
”Alltså, jag tror nästan att dom har nåt uppdrag liksom, att det här är tidningens åsikt”.

Så här säger en annan:
”Speciellt online… märker man att vissa tidningar håller stenhårt på en viss linje och tar bara upp vissa nyheter”.

– Den upplevda subjektiviteten påverkar i hög utsträckning intervjupersonernas förtroende för medierna, säger Ulrika Andersson.

Rapporten tar också upp faktorer som enligt de intervjuade kan locka dem att ta del av nyheter. Som att journalistiken ska vara tydligt oberoende, baserad på fakta och gärna lösningsorienterad.

– En lösning på en del av informationströttheten som lyfts fram av några deltagare är ett ökat fokus på problemlösning i nyhetsjournalistiken, säger Ulrika Andersson.   

Denna andra delrapport från det pågående forskningsprojektet ”Medieborgare i nyhetsskugga” kommer att följas av en slutrapport i höst. Projektparter är Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet och Medier & demokrati. Extern finansiär är Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.