Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Nyhetsmediernas ströbesökare studeras

Senaste decennierna har forskning pekat på att fler medieanvändare sällan eller aldrig tar del av samhällsjournalistik. I ett nytt Medier & demokrati-projekt ska Ulrika Andersson, medieforskare vid Göteborgs universitet, därför fördjupa kunskapen om hur sällananvändare i åldern 20-35 år exponeras för just samhällsjournalistik.

–  Det är viktigt att förstå om det handlar om ett allmänt lågt intresse för nyheter eller om det här är människor som trots allt tar del av samhällsjournalistik, men gör det på helt andra sätt än genom exempelvis nyhetsmedier och sociala medier, säger Ulrika Andersson.

Den trend som forskningen iakttagit kan få betydelse för delaktigheten i samhället och för medierna som en demokratins stöttepelare. Samtidigt har inte minst den accelererande digitaliseringen förändrat medielandskapet. Sätten att producera, distribuera och konsumera journalistik och annat medieinnehåll har mångfaldigats. Projektet ”Medieborgare i nyhetsskugga”, som startar i september 2020 och pågår till och med februari 2022, ska studera följande tre frågor: 

1) Hur ser sällananvändares användning av medier ut? 
Vilka andra medier än de nyhetsbärande används och innehåller material som kan beskrivas som samhällsjournalistik? De studier som hittills gjorts har haft en tämligen snäv definition av nyhetsmedier och projektets avsikt är att vidga perspektivet. Konsumeras samhällsjournalistik på andra plattformar än traditionella medier? Och hur omfattande är konsumtionen när den väl sker?

2) Skiljer sig mönstret i exponering för samhällsjournalistik i gruppen sällananvändare jämfört med gruppen av frekventa användare, utöver det faktum att exponeringen sker mer sällan? 
Fokus är att identifiera om valet av medier och innehåll är ungefär detsamma i båda grupperna eller om det finns specifika skillnader som är utmärkande för sällananvändarna. 

3) Vilka är de huvudsakliga orsakerna bakom att sällan eller aldrig tar del av samhällsjournalistik?
Här ska projektet dels utröna om det handlar om ett aktivt val eller om det snarare är något som sker mer slumpmässigt. Dels om det är specifika egenskaper eller element i journalistiken som gör att den till exempel inte uppfattas som givande eller relevant. Häri finns också en ambition att kartlägga vad som skulle kunna stimulera sällananvändare att mer aktivt ta del av – och i förlängningen också betala för – samhällsjournalistik. 

För att svara på frågorna är projektet designat utifrån en mixed method-approach. Det innebär att olika forskningsmetoder används. I det här fallet: En surveyundersökning, det vill säga enkätstudier, experiment och kvalitativa intervjuer.

– Det gör att vi både kommer att kunna få en övergripande bild av vad som är karakteristiskt för den här gruppen samtidigt som vi kan nå djupare i frågan om vad som ligger bakom en låg exponering, till exempel om det är upplevda brister i innehållet som spelar roll eller om det snarare handlar om individfaktorer, säger Ulrika Andersson.

Både aktörs- och samhällsnytta

I blickfånget för ”Medieborgare i nyhetsskugga” står 20-35-åringar, den grupp som i tidigare studier visat sig vara mest sannolik att ha en låg exponering för samhällsjournalistik.

– Vi är jätteglada över projektet som sker i samverkan med JMG vid Göteborgs universitet, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati. Vi bedömer att projektet kommer att resultera i nya och värdefulla kunskaper med både aktörs- och samhällsnytta. Dessutom är upplägget väldigt spännande med sin blandning av undersökande och experimentella inslag.

ABC om ”Medieborgare i nyhetsskugga”

Parter: Medier & demokrati och JMG – Institutionen för journalistik, medier och kommunikation – vid Göteborgs universitet.
Projekttid: September 2020-februari 2022.
Forskare: Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation.  Forskningsledare för Journalistpanelen samt Dagspresskollegiet och biträdande föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Även forskningsrådgivare inom Medier & demokrati.
Finansiär: Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning externfinansierar projektet med 1 820 000 kronor.