Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Oro för dold agenda skapar misstro mot journalistik

Många sällananvändare i 20–30 årsåldern tvivlar på mediers objektivitet. Det framgår av en ny forskningsstudie, där deltagarna i fokusgrupper resonerar om nyhetsrapportering. Upplevelsen skiljer sig också kraftigt åt om ämnet är brottslighet, immigration eller sjukvård. Ta del av Medier & demokratis färska rapport och poddavsnitt.

Rapporten från Medier & demokrati är skriven av medieforskaren Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. I rapporten beskriver och analyserar hon hur svenskar i åldersgruppen 20–30 år som mer kan karakteriseras som sällananvändare resonerar kring nyhetsmediers rapportering om brottslighet, immigration och sjukvård. Hur uppfattas olika nyhetsartiklar på dessa områden? Hur bedöms innehållet? Skiljer bedömningarna sig åt beroende på ämnet?

Många deltagare i studien säger sig uppleva att journalister inte är helt ärliga med vilka agendor som driver nyhetsjournalistiken, och vad som ligger bakom det som nyhetsmedierna väljer att ta upp. Sällananvändarna är i stället överens om att det ofta finns någon form av motiv och medvetet ställningstagande bakom den enskilda nyhetstexten eller nyhetsinslaget. Det är även iögonfallande i rapporten hur olika deltagarna uppfattar medierapporteringen om de tre utvalda ämnena.

Deltagarnas diskussioner präglas också av ett källkritiskt förhållningssätt.

Källkritik är numera en naturlig del i yngre vuxnas vardag. Frågan är om nyhetsmedierna är införstådda med det, analyserar Ulrika Andersson.

Detta är den tredje och sista delrapporten från forskningsprojektet ”Medieborgare i nyhetsskugga”. Projektparter är Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet och Medier & demokrati. Extern finansiär är Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.

Läs rapporten här > 

Du kan också lyssna till Ulrika Andersson i det elfte avsnittet av Medier & demokrati-podden. I det resonerar hon med Frida Dam Bergstedt om sitt forskningsprojekt som helhet. Ulrika Andersson berättar vilka sällananvändarna är, vad som karakteriserar dem och vad som gör att de inte riktigt litar på journalistiken.

group_79.png

Det finns en allmän uppfattning i den här gruppen om att nyheter är väldigt viktiga att ta del av, men det finns några faktorer som gör att man av olika skäl väljer att inte göra det.

Det handlar bland annat om just det här med dold agenda. Men i podden tipsar hon även om vad medierna kan göra för att ändå nå sällananvändarna, bland annat föreslår hon att låta reportrar testa på andra yrken.

– Det vore väldigt spännande att låta journalister byta bevakningsområde med varandra. Kanske möjligen även skicka ut journalister på praktik någonstans, låta dem göra något annat i några månader för att få lite nya infallsvinklar, säger hon

Lyssna på podden här >