Direktrapport om Australiens förbud mot sociala media för barn

Robert Olsson, ordförande för Medier och demokrati, är i Australien på ett
stipendium från Publicistklubben. Där följer han implementeringen av
Australiens förbud mot sociala medier för barn och ungdomar upp till 16 år, en lag som träder i kraft 10 december.

En dryg månad kvar. Börjar det klarna hur förbudet kommer att tillämpas?
– Det är ingen här i Australien som tror att allt kommer att förändras just då. 10 december
ska snarare ses som ett nästa steg i den process som inleddes i det australiska parlamentet i
Canberra för ett år sedan. Då fattades det formella beslutet om "The new social media ban
for kids". De utpekade sociala medieplattformarna måste från den dagen kunna visa att de
vidtar ”rimliga åtgärder” för att skydda barn under 16 år.

– Syftet är att skydda barns psykiska hälsa och minska exponeringen för nätmobbning,
exploatering, desinformation och, mer allmänt, skadligt innehåll. Australien var först med att
utmana teknikjättarnas grepp om den yngre generationen. Därefter har fler länder följt efter,
bland andra Spanien, Frankrike, Danmark och – helt nyligen – Sverige, där en utredning har
tillsatts för att stärka skyddet för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer.

Vilka typer av digitala plattformar omfattas?
– Lagen gäller plattformar vars huvudsakliga syfte är att möjliggöra interaktion mellan
användare, till exempel Tiktok, Instagram, Snapchat och Youtube. Rena meddelandeappar,
spel och utbildningsplattformar undantas.

Hur har teknikjättarna reagerat på beslutet?
– Det liknas vid en katt- och råttalek. Teknikbolagen undviker att gå in i konkreta diskussioner
om hur de ska agera för att leva upp till den nya ordningen. Några av jättarna dök till
exempel inte upp, trots att de var kallade, till ett möte i parlamentet tidigare i oktober. Det fick
politikerna att skärpa tonen ytterligare, och nu har alla lovat att infinna sig vid ett kommande
möte.
 

Varför är teknikbolagen motsträviga?
– Det är ett tydligt ingrepp i deras marknad, så det är rätt begripligt att de inte jublar. Men
konstruktionen som man försöker bygga runt lagen är inte heller till bolagens fördel. Det är
inte barnen eller deras föräldrar som riskerar påföljder, utan plattformarna. De kan drabbas
av mycket höga böter om de inte följer lagen.

Kan du säga något om debattens kärnpunkt sedan beslutet i parlamentet i november
förra året?
– Att förena juridik, teknik och integritet i ett hållbart lagförslag har visat sig vara mycket
svårt. Rapporten som ligger till grund för lagen konstaterar att det “inte finns någon
universallösning” för åldersverifiering. Vissa leverantörer har redan utvecklat system som
skulle kunna användas för att spåra användares verifieringshistorik, vilket väcker oro för
dataskydd och rättssäkerhet.

– Teknikbolagen förväntas arbeta med så kallad age assurance, en form av åldersgaranti där
olika metoder för identifiering ingår. Det kan till exempel handla om att analysera ungdomars
användarbeteende, använda biometri eller genom ID-verifiering fastställa en användares
ålder. Men alla tycks överens om att de förslag som ligger på bordet har stora begränsningar
när det gäller att exakt kunna avgöra en persons ålder.

Kan du bedöma stödet hos australiensarna för "The new social media ban
for kids"?
– Det är svårt, men rent generellt finns det här, liksom i Sverige, en oro över barn och
ungdomars skärmtid. Även bland politiska beslutsfattare finns insikten om att ungdomar
kommer att hitta sätt att kringgå förbudet. Jag tycker mig märka en växande oro över att ett
förbud kan driva tonåringar till helt oreglerade plattformar.

– Föräldragenerationens inställning är dessutom splittrad. En undersökning visar att en
tredjedel av föräldrarna är beredda att hjälpa sina ungdomar att kringgå lagen – av rädsla för
att barnen annars ska hamna utanför de sociala miljöer där deras jämnåriga befinner sig. En
låg tilltro till den kommande lagen, helt enkelt.

– Det är ett starkt skäl till att regeringen har lanserat en informationskampanj till en kostnad
på motsvarande drygt 100 miljoner kronor, för att öka förståelsen och stödet för förbudet inför
att det träder i kraft.