”Journalister och redaktörer måste ta större plats i innovationsarbetet”

Ett tydligt syfte med Flexit är att disputerade forskare ska stimulera samverkan och utbyten mellan akademi och näringsliv. Vilka nya dimensioner och möjligheter kring samverkan har du upptäckt tack vare åren som Flexitforskare?
– De bekräftade ytterligare för mig hur viktigt det är. Akademin kan bidra med helikopterperspektiv och fördjupade analyser som är svårt att uppnå när man är inne i verksamheten. Branschen kan bidra med nya forskningsfrågor och perspektiv som man lätt missar som forskare om man inte har den praktiknära kontakten. 

Nu lanserar JMG kursen ”Ledarskap för digitala redaktioner”. Varför, och vad har kursen för fokus?
– Vi har valt att bygga utbildningen utifrån aktuella utmaningar som redaktionsledare på olika nivåer möter i sitt dagliga arbete, och där vi tror att det är extra gynnsamt att ta del av aktuell forskning och andras erfarenheter. 

Varför just det fokuset?
– Branschen står fortsatt inför stora utmaningar och som ledare har man en central strategisk påverkan på hur verksamheten väljer att möta dem. Men det är inte självklart att alla är rätt rustade för att göra det. Utbildningen är tänkt att stötta ledare i det viktiga arbetet.

Är inriktningen framtagen i dialog mellan er och företrädare för nyhetsmedier?
– Ja, utbildningen kommer till på förfrågan av branschen och finansieras av Tore G Wärenstams stiftelse. Den är ett led i deras arbete med att stötta nyhetsmedier på deras resa mot hållbara digitala verksamheter. Insatsen från deltagarnas redaktioner består av att avsätta ett antal dagar under ett år, så det är ett väldigt fint erbjudande. 

Kan du ge konkret exempel på innehåll?
– Kursen bygger på mycket interaktion för att ligga så nära deltagarnas egna villkor och behov som möjligt. Sen har vi många gästföreläsare både från olika nyhetsföretag och från akademin som ska hjälpa till att föra samtalet vidare. Teman som vi tar upp är till exempel integration av AI och hur man når unga nyhetskonsumenter.  

Det låter som en hel del tangerar utveckling och innovation?
– Ja det stämmer. Innovation är nödvändigt för att förhålla sig till en föränderlig marknad och omvärld, och det vi vill uppnå med utbildningen är att fler ska känna sig bekväma med vad det innebär även på den redaktionella sidan. Journalister och redaktörer måste ta större plats i innovationsarbetet för att kunna säkerställa den journalistiska integriteten. 

Visst ska en palett av medieledare medverka som exempelvis föreläsare?
– Det stämmer, kursen erbjuder en exklusiv möjlighet till samtal om dessa frågor som kan vara svårt att få till på större symposier och liknande. Vi har till exempel Olle Zachrison från Sveriges Radio som kommer att prata om strategiskt AI-arbete, och Lena Kvist från Borås Tidning som ska berätta om erfarenheten att leda redaktionella projekt och satsningar. Så det kommer att bli en intressant mix av ingångar som jag hoppas ska kännas relevant för ledare på olika nivåer. 

Det låter delvis som personer du samverkade med som Flexitforskare?
– Absolut. Det nätverk jag skaffade mig genom Flexit har varit avgörande. Det är jätteroligt att kunna se hur de åren ger spin-offs på det här sättet.   

Hur ser den långsiktiga planen ut för fortbildningen?
– Nu kör vi ett första år för att sondera terrängen, med målet att den ska löpa årsvis efter det. 

Går det fortfarande att anmäla sig?
– Javisst, man kan anmäla intresse fram till sista maj.

 

I det forskningsprojekt som du ansvarade som Flexitforskare, och där resultaten kommer att presenteras i september, belyser mycket kring AI och annan ny digital tekniks inträde i journalistiken. Hur viktig är förståelsen för den sortens utveckling och processer för redaktionella ledare?
– Jag tycker att den är helt avgörande. Digitaliseringen och inte minst AI kommer att ha, och har redan haft, en enorm påverkan på journalistiken och hur den produceras, så alla som leder redaktionellt arbete borde åtminstone ha en grundläggande insikt om vad det är och vad det kan innebära för framtiden. Annars är det lätt att bli reaktiv och hamna i spår där man inte vill vara. Jag tror att de flesta håller med om detta, men det finns fortfarande stora behov av fortbildning. 

Ser du till och med kopplingar till journalistikens grundläggande värden och roll i demokratin?
– Ja, det gör jag. Algoritmerna är inte bara ”ett nytt verktyg” i den journalistiska lådan, utan omförhandlar både finansieringsmodeller och relationen till publiken på ett djupare plan. För att inte tala om journalisternas arbetsvillkor. Med andra ord så påverkas de fundament som bygger journalistikens autonomi och relevans. Och så finns det en massa etiska frågor kopplat till detta också, som vi behöver förstå och integrera i det dagliga arbetet. 

Nyhetsflöde