Karin Ekberg förstärker Medier & demokrati

Karin, du är journalist i grunden, vad har du för erfarenhet från mediebranschen? 

– Jag började med att studera fotografi i Nederländerna och extraknäckte för den lokala tidningen där. Sedan läste jag vidare till journalist på JMK i Stockholm, gjorde praktik på SVT och började sedan jobba med rörlig bild i olika form, främst på SVT och Aftonbladet i roller som reporter, researcher och inslagsproducent. Jag har också, utöver journalistiken, jobbat brett med kommunikation som projektledare på byrå med kunder från ideell och offentlig sektor, och som kommunikatör i kultur- och filmsektorn. De senaste tio åren har jag främst varit verksam som frilans med uppdrag för bland annat produktionsbolag och muséer. 

Du har också jobbat mycket med film, berätta mer!

– Ja, det var lite kringelikrokande innan jag gick ett folkhögskoleår i dokumentärfilm i trettioårsåldern och blev helt förälskad i det mediet. Kombinationen av att ha tiden som medskapare, använda kameran som vittne när livet förändras och sedan låta den färdiga filmen vara en igångsättare av samtal, både i det intima rummet och för att adressera större frågor i det offentliga samtalet, det är något som får mitt hjärta att klappa starkt. Jag har också regisserat två långfilmsdokumentärer som gått på festivaler, SVT och även visats i public service i andra länder.

– De senaste åren har jag parallellt arbetat med undervisning och talangutveckling inom film, bland annat på HDK Valand i Göteborg och en rad folkhögskolor.Jag har också arbetat nästan tio år inom Oberoende Filmares Förbund med fokus på att främja förutsättningar för filmskapande och dokumentärt berättande, och att arbeta för konstnärlig och journalistisk frihet. 

På vilket sätt har du kombinerat din profession som journalist med ditt arbete som filmare?

– Jag drivs av ett starkt samhällsintresse och en längtan att rikta ljuset mot det som känns angeläget och oskildrat. En drivkraft i mitt eget dokumentära berättande har varit att skapa bilder och berättelser jag själv saknat. Synliggöra världar och skeenden för andra att spegla sin verklighet i. Det journalistiska hantverket med allt från kunskap om research, intervjuteknik, ringa in kärnan, hitta berättelsen och kombinationen av att vara orädd och uthållig är en stor tillgång i det arbetet. Det är det också i allt runtomkring: kommunikation, strategi, nätverkande, press – allt handlar egentligen om att hitta sin vinkel, undersöka, hitta rätt sammanhang, beröra, analysera och ta saker vidare. Som filmare har jag haft stor nytta av att veta hur journalistik och kommunikation funkar. Det har bidragit till att filmer som kunnat hamna i ett smalt fack faktiskt nått en stor publik och fått ett långt liv.
 

Om du får välja – fakta eller fiktion? Hur förhåller sig de två begreppen till varandra för dig?

– Min erfarenhet är att verkligheten nästan alltid överträffar fiktionen genom att det plötsligt händer saker jag aldrig kunnat hitta på, som blir extra starkt av att det är verkligt. Samtidigt är det så tydligt hur fiktionen lånar berättargrepp och estetik från det dokumentära och hur det dokumentära ofta ser allt mer fiktionaliserat och påkostat ut. I smyg hoppas jag att lågkonjunkturen kan väcka ett mer punkigt uttryck där närvaro, nerv och tajming berör djupare än det snygga iscensatta. Men med det sagt så finns det definitivt ett gäng starka fiktionsfilmer jag såg som tonåring och ung vuxen som påverkade mig djupt och övertygade mig om att civilkurage och empati är kärnan i att vara människa. Den rörliga bildens kraft är ju otrolig. Det är därför den också kan manipulera oss så effektivt även som propaganda, reklam och underhållning. 

Vad ledde dig till Medier & demokrati? 

– När jag fick plötsligt upp ögonen för att detta program fanns inom Lindholmen Science Park blev jag så entusiastisk! I en omvärld där kartan ritas om i rasande takt, en film- och mediebransch där förutsättningarna förändras genom den snabba teknikutvecklingen, en samtid där demokratin inte kan tas för given utan måste värnas, vaktas och lyftas, att då få vara en del av det arbete som görs på Medier & demokrati är ett drömuppdrag för en samhällsengagerad filmare och journalist. Jag är stolt och glad över att få bli en del av den erfarna och engagerade arbetsgruppen.

Vad ser du är de största utmaningarna mediebranschen står inför idag?

– Att gränsen mellan sanning och desinformation suddas ut. Att negativa krafter besitter stora resurser, medan fria medier, journalister, filmare och andra modiga berättare står väldigt sårbara inför både psykiska och ekonomiska påfrestningar. 

– Mediekunnighet och källkritik blir allt viktigare, för att både unga och gamla ska kunna navigera i informationsflödet. Hur håller vi engagemanget uppe för att söka komplexa svar och möta oliktänkande med respekt, när de förenklade sanningarna och polariserade tongångarna bara är ett scroll bort, från det att vi vaknar tills vi somnar? 

Vad tror du din bakgrund inom rörlig bild kan tillföra Medier & demokrati?

– Nya infallsvinklar och ett vidgat kontaktnät kanske? Jag hoppas kunna bli en länk mellan det som görs inom programmet idag, och behov och möjligheter jag ser i de fält där jag arbetat. Aktuella frågor inom dokumentärt berättande, filmskapande, konstnärlig frihet och fri journalistik överlappar varandra på många vis. Här finns ett spännande landskap att utforska och det ser jag jättemycket fram emot.