M&D part i nytt forskningsprojekt om vad som blir nyheter – och varför
Forskare vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet ska undersöka hur nyhetsvärderingen går till på dagens nyhetsredaktioner.
– Ett sådant här projekt kastar ljus och tar död på många myter om journalistikens vardag – varför något blir en nyhet, säger professor Bengt Johansson.
Från vänster, Bengt Johansson, professor, och Emil Östlund, universitetsadjunkt, vid JMG, Göteborgs universitet.
Projektet heter Tillbaka till nyhetsdesken – nyhetsvärdering i onlinenavet och genomförs av Bengt Johansson, professor, och Emil Östlund, universitetsadjunkt, vid JMG. Medier & demokrati samverkar med kunskapsspridning.
Projektet är en form av upprepning av studien Vid nyhetsdesken som publicerades 2008. Den studien byggde på deltagande observationer med redaktionsmedlemmar på Svenska Dagbladet, SVT Rapport och Dagens Eko under en vecka 2007.
– Den studien gav framförallt en inblick i hur nyhetsvärde ständigt förhandlas på en redaktion, på olika nivåer: mellan avdelningar, mellan chefer och journalister, men kanske framförallt under själva nyhetsprocessen – från morgonmöte till färdig produkt. Mycket av det man läser om nyhetsarbete fick "kött och blod". För vad som blir nyheter är inte självklart, långt därifrån, säger Bengt Johansson som även genomförde denna första studie.
Nu, 17 år senare, har mycket förändrats på redaktionerna och det saknas en uppdaterad bild av hur nyhetsarbetet fungerar i praktiken i dagens redaktionsmiljö, där onlinepublicering är i centrum och sociala medier har blivit en viktig kanal för nyhetsorganisationer.
– För 17 år sedan satt webbredaktionen i ett hörn och ropade "har ni något webbigt". Papperstidningen och etermediesändningarna var centrum för redaktionens arbete. Idag ser det helt annorlunda ut. Online är i centrum och de traditionella plattformarna har förlorat status. Det intressanta är att se hur man resonerar kring nyhetsvärde på redaktionens olika plattformar – vad skiljer sig åt? Vad är lika?, säger Bengt Johansson.
Varför är det viktigt att veta hur arbetet kring nyhetsdesken ser ut?
– Det finns många missuppfattningar om hur journalistik går till bland dem som inte har inblick i hur en redaktion fungerar. Ett sådant här projekt kastar ljus och tar död på många myter om journalistikens vardag – varför något blir en nyhet. Men forskarperspektivet kan också ge redaktionerna ett utifrånperspektiv på det de gör varje dag och förhoppningsvis bidra till en diskussion om vad som är nyhetsvärt att berätta om.
Liksom förra gången bygger den nya studien på deltagande observationer, det vill säga att forskarna under en längre tid är på redaktionerna och iakttar vad som händer. Detta kompletteras med intervjuer med journalister på de olika redaktionerna.
– Ska man studera processer, hur saker och ting faktiskt går till i praktiken, är observationer den överlägset bästa metoden. Den har som alla metoder sina utmaningar och begränsningar, men jämfört med att intervjua i efterhand eller titta på den journalistik som produceras kan man följa hur nyhetsvärde förhandlas, omtolkas och bestäms på ett helt annat sätt. Man kommer helt enkelt närmare och kan få syn på de ideal som faktiskt styr vad som blir nyheter.
ABC om Tillbaka till nyhetsdesken – nyhetsvärdering i onlinenavet
Projektperiod: Projektet pågår under 2025
Projektparter: Göteborgs universitet, Medier & demokrati
Finansiär: Hamrin Foundation
Nyhetsflöde
Ny rapport: Utvecklade arbetssätt med böcker och samtal stärker intresset för demokrati
Ny demokratidag resultat av Demokrati i rörelse
Medier & demokrati släpper antologin Motståndskraft
Ny rapport: Flyktingvågens unga om sina medievanor
Valspecial av Demokrati i rörelse i Västra Götaland
Fakta och samtal om demokratins och mediernas utveckling
”Att bibliotek själva diskuterar demokrati ger frågan en ovanlig tyngd”
Projektutvecklingsstöd till idé om AI-baserad nyhetsbevakning
Ett frö har utvecklats till något värdefullt
Kunskapsdelning föder nya idéer
Stort intresse för Demokrati i rörelse
Impact report 2025: Resultaten som driver svensk innovationskraft
Ny rapport: Praktik ökar ungas förståelse för journalistik
”Pilotstudien gjorde oss än mer övertygade”
Utvecklingsstöd till forskningsbaserad analys av influencers demokratiska inflytande
Jennie Borglund förstärker Medier & demokrati
Nätverksträff delade idéer om hur medier kan nå unga
Unga kvinnors relation till sociala media: komplex och ambivalent
Nytt forskningsprojekt studerar medieproduktion i klassrummet
Startskott för svensk poddforskning
M&D-projekt studerar politikers användande av sociala medier
Traineeprogram hjälper Sydsvenskan att nå nya målgrupper
Färsk Medier & demokrati-rapport: Unga har ny syn på lokala nyheter
Kanonstart för kanonbibliotek
Tel: +46 (0)31-764 70 00
E-mail: info@lindholmen.se
Media & democracy is run by Lindholmen Science Park and its base is financed by
Medier & demokrati är en nationell samverkansplattform för medieinnovation och demokratirelaterad samhällsforskning.
Målet är att stärka mediernas innovationskraft, journalistiken, det offentliga samtalet och demokratin. Framträdande områden är experimentella forskningsprojekt, data- och AI-relaterad medieutveckling, medie- och informationskunnighet samt kunskapsspridning och nätverksbyggande.
Utskick från Medier & demokrati
Lägg till din e-postadress för att ta del av uppdateringar och inbjudningar från Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park. Ta del av vår integritetspolicy.