M&D-projekt studerar politikers användande av sociala medier

Sociala medier har under två decennier blivit en allt viktigare kanal för politisk kommunikation. De ger politiker större kontroll över synlighet och budskap, och möjliggör direktkontakt med väljargrupper. Samtidigt följer risker med den digitala offentligheten, vilket gör att politiker också tonar ner eller avstår vissa inlägg. Självcensur blir en metod för att slippa kritik och hat och hot. 

Tidigare forskning tecknar en komplex bild av sociala medier som en arena där politiker dels söker inflytande, dels tvingas hantera oönskade risker. Så trots den snabbt växande internationella forskningen kring politikers digitala närvaro är kunskapen begränsad i en svensk kontext. Särskilt under valrörelser när såväl kommunikation som exponering intensifieras. 

Forskare i Mellan synlighet och sårbarhet – svenska politiker och sociala medier i valrörelsen 2026 är Oscar Björkenfeldt och Bengt Johansson. Båda är verksamma vid Göteborgs universitet: Oscar som postdoktor i rättsociologi och Bengt Johansson som professor i journalistik, medier och kommunikation. En kombination som kommer ge en både bred och djup belysning av sociala medier som kampanjkanal.

– Vi närmar oss samma problemområde, fast på lite olika sätt vilket är väldigt spännande, säger Bengt Johansson.

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur partiernas kandidater – lokalt, regionalt och nationellt – använder, upplever och påverkas av sociala medier inför och under 2026 års valrörelse. Studien ska bidra med ny kunskap om både de strategiska valen bakom politikers närvaro på digitala plattformar och de psykologiska och kommunikativa konsekvenser som följer av denna exponering. Forskningsprojektet ska öka och fördjupa förståelsen av den digitala valrörelsens demokratiska villkor.

Projektet ska:

• Kartlägga vilka sociala mediekanaler svenska politiker planerar att använda och vilka de faktiskt använder under valrörelsen.
• Undersöka vilka faktorer som påverkar dessa val – inklusive strategiska överväganden, partiinterna normer och personliga preferenser.
• Analysera hur politikers egna kommunikationsstilar och strategier bidrar till, men också hur de själva uppfattar och värderar, ett polariserat och konfliktorienterat debattklimat i sociala medier.
• Belysa hur oro för kritik, hat eller hot leder till självcensur, samt vilka faktorer som förstärker eller mildrar denna benägenhet, och hur detta i sin tur påverkar politikers vilja att delta i offentlig debatt online.

Projektet bryter ny mark genom att kombinera forskning som både beaktar politikers strategiska användning av sociala medier som kampanjkanal och forskning om självcensur och oönskad synlighet. Tidigare forskning har ofta utgått från innehållsstudier av sociala medier.

– Politiker befinner sig i ett spänningsfält mellan synlighet och sårbarhet. Sociala medier ger nya möjligheter att nå väljare och bedriva kampanj, men innebär också risker som påverkar vad man vågar säga. Samtidigt bidrar politiker själva till att forma – och ibland förvärra – det konfliktfyllda debattklimat de verkar i. Det gör frågan om ansvar, självcensur och demokratiska villkor särskilt viktig under en valrörelse, säger Oscar Björkenfeldt.

Nyheter från Medier & demokrati