Ny rapport: Flyktingvågens unga om sina medievanor

Få grupper har varit så i fokus för medierna som de unga som kom med flyktingvågen 2015-2016. Men vad tycker immigranterna själva om medierna idag tio år senare? En ny unik forskningsstudie visar att gruppens nyhetsanvändning är överraskande omfattande, och att sociala medier är främsta ingången till nyheter.

Forskningsprojektet Nya svenskar och svenska nyhetsmedier har genomförts i samverkan mellan Göteborgs universitet och Medier & demokrati hos Lindholmen Science Park. Bakom studien och rapporten står Ulrika Andersson, forskare och docent i journalistik, medier och kommunikation. Rapporten bygger framför allt på Immigrantundersökningen 2025, en enkät riktad till personer som sökte asyl i Sverige hösten 2015. Här har projektet Nya svenskar och svenska nyhetsmedier medverkat med frågor relaterade till nyhetskonsumtion. Enkäten skickades till 10 000 personer och besvarades av 37 procent. Av de svarande var cirka 3 000 i åldrarna 19–49 år, den åldersgrupp som står i fokus för den här rapporten.

– Undersökningen är unik eftersom den riktar sig till personer som har invandrat till Sverige, vilket är en grupp som visat sig vara svår att nå i traditionella enkätstudier. Men det som gör den särskilt unik är att den fokuserar på barn och unga vuxna som sökte och till slut fick asyl i Sverige i samband med den stora flyktingvågen hösten 2015. De här personerna utgör en förhållandevis stor andel av befolkningen och de har nu hunnit leva tio år i det svenska samhället, säger Ulrika Andersson.
 

Hon nämner tre resultat som särskilt viktiga.

– För det första är deras nyhetsanvändning omfattande. Skillnaderna mellan den här gruppen och personer med svensk bakgrund är ofta mindre än man kanske tror. Ett annat viktigt resultat är att det precis som bland unga vuxna generellt är sociala medier som utgör den centrala ingången till nyheter. Många använder flera olika nyhetskällor parallellt, men sociala medier fungerar ofta som navet. Ytterligare ett viktigt resultat är den stora likheten i orsakerna bakom att avstå från nyheter. Det är upplevelsen av informationsöverflöd, negativ påverkan på det egna måendet och ointressanta nyheter som gör att man väljer bort
nyhetsmaterial.
 

Vilket eller vilka resultat har förvånat dig mest?

– Det mest förvånande var kanske hur små skillnaderna är mellan olika ursprungsgrupper. Efter tio år i Sverige verkar många ha utvecklat nyhetsvanor som i stora drag liknar motsvarande åldersgrupp bland personer med svensk bakgrund. Jag tycker också att det är intressant att språket spelar roll, men inte som ett generellt hinder för alla. Däremot påverkar det tydligt dem som upplever svenska nyheter som svåra att förstå. Hos dessa är nyhetskonsumtionen klart lägre.

Är gruppens mediekonsumtion idag mer omfattande än du trodde?

– Ja, i viss mån. Nyhetskonsumtionen är generellt hög och den präglas också av bredd sett till användningen av olika nyhetstjänster. Jag trodde nog inte att den regelbundna konsumtionen av nyheter om kommunen man bor i och om Sverige generellt skulle vara riktigt så hög. Resultaten indikerar att nyheter fyller flera funktioner: att förstå det svenska samhället, följa politik och samtidigt hålla kontakt med händelser i andra delar av världen. Om man ser enbart till nyhetsvanor så skulle jag säga att den här gruppen är väl integrerad i det svenska samhället, säger Ulrika Andersson.
 

Projektet Nya svenskar och svenska nyhetsmedier finansieras av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.

Läs rapporten här: