I januari startar Medier & demokrati ett nytt forskningsprojekt: Nya svenskar och svenska nyhetsmedier. Projektet ska studera nyhetskonsumtionen hos unga vuxna som kom till Sverige under flyktingvågen åren 2015-2016. – Det är en grupp som ofta är svår att nå i generella undersökningar. Därför kommer en riktad studie som den här att kunna bidra med värdefull kunskap, säger Ulrika Andersson, ansvarig forskare på JMG vid Göteborgs universitet.
I år – 2025 – är det tio år sedan den stora flyktingvågen. Under 2015 sökte 160 000 människor asyl i Sverige varav 45 000 var barn. Nya svenskar och svenska nyhetsmedier fokuserar på den kategori som 2015-2016 var barn och tonåringar, och som nu – ett decennium senare – är unga vuxna: 18 år och äldre. Det är en grupp som genom åren varit i fokus för nyheter och mediedebatt, men gruppens egna medie- och nyhetsvanor finns det begränsad kunskap om.
– Vi är glada över att kunna genomföra projektet tillsammans med JMG och Ulrika Andersson, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.
Forskningsprojektet ska studera frågeställningar som:
Hur ser migranters användning av nyhetsmedier ut?
Hur etablerad är vanan att ta del av nyheter? Tidigare studier inom området har indikerat att det tar relativt lång tid, men även att det varierar beroende på varifrån männsikor kommer och i vilken utsträckning de etablerat sig. Projektet ska undersöka och analysera både vilka typer av nyhetsmedier olika grupper tar del av, och i vilken utsträckning deras uppmärksamhet riktas dels mot lokala och nationella nyheter, dels mot nyheter om hemlandet.
Hur ser migranter på journalistikens tillförlitlighet?
Hur ter sig olika gruppers bild av svenska nyhetsmedier, och i vilken utsträckning dessa medier upplevs som tillförlitliga? Även gruppens allmänna förtroende för nyhetsmedier kommer att granskas.
Vilka självupplevda hinder finns för att inte ta del av svenska nyhetsmedier?
Bland svenskar som är födda och uppvuxna i Sverige är följande tre skäl vanliga till varför journalistik och nyheter väljs bort:
Att språket skulle vara ett hinder är det däremot ytterst få som uttrycker. Den aspekten torde spela en betydande roll bland migranter, men hur ser situationen ut i övrigt? Vad annat styr och påverkar gruppernas behov, konsumtion och tilltro till medier och journalistik?
Hur uppfattar migranter sin förmåga att ta del av nyheter om politik och samhälle?
Frågan är betydelsefull för att förstå skillnader mellan olika gruppers nyhetsvanor. Särskilt viktig är den som indikation på förutsättningen att genom nyheter tillägna sig kännedom och kunskap om samhället.
– Nyhetskonsumtionens omfattning och upplevd förmåga att ta till sig av samhällsjournalistik är därmed också nyckelfaktorer för att förstå graden av integration i det svenska samhället, säger Ulrika Andersson.
ABC om Nya svenskar och svenska nyhetsmedier
Projektparter: Medier & demokrati och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.
Projektperiod: 1 januari 2025–28 februari 2026.
Syfte: Undersöka unga migranters konsumtion av, och syn på, svenska nyhetsmedier och journalistik.
Finansiär: Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.