Bildens roll som sanningsbärare i journalistiken kan inte längre tas för given – det visar förstudien Bilden som sanningsbärande kraft som nu avslutats.
– Vi är många som på olika sätt just nu vill ta oss an denna komplexa men ack så viktiga fråga, säger Amanda Ramsälv, en av forskarna bakom förstudien.
I maj 2025 beviljades Amanda Ramsälv och Jenny Wiik, båda forskare vid JMG vid Göteborg universitet, Medier & demokratis projektutvecklingsstöd för att utforska en projektidé om hur bilder kan användas för att stärka demokratin. Bakgrunden var att vi i dagens digitala plattformar översköljs av bilder, både autentiska och manipulerade, och att det krävs nya metoder och verktyg för att hantera bildens utmaningar.
– Vi har tagit den här chansen till att dels inventera vilka andra aktörer som delar vårt intresse för bilden som sanningsbärare, dels att börja sondera vilka utmaningar som finns inom den journalistiska praktiken när det gäller att hävda visuella sanningar. Vi har också ansökt om ett tvärvetenskapligt forskningsprogram hos Riksbankens Jubileumsfond, tillsammans med forskare från olika vetenskapliga discipliner, där vi vill undersöka just bildens roll i bevisgöranden inom både journalistik, sociala medier och rättsliga processer, säger Amanda Ramsälv.
Förstudien visar att det finns flera utmaningar för nyhetsbranschen kopplade till bildverifiering, trovärdighet och AI-genererat material. Dels finns det ett behov av nya metoder, verktyg och etiska riktlinjer, dels finns ett utbildningsbehov av att lära sig förstå visuella sanningar, inte bara tekniskt utan även socialt och kulturellt.
Verifierad, begriplig och bildsatt information är avgörande för allmänheten idag. Att problematisera vilka bilder som får plats och varför är därför ett centralt demokratiuppdrag, menar forskarna.
En del av projektutvecklingsfasen var att genomföra en pilotstudie på SVT:s verifieringsdesk med syfte att förstå vilka utmaningar och behov som finns utifrån journalisternas vardagliga arbete med bildverifiering. Pilotstudien har sammanfattats i en vetenskaplig artikel som är inskickad till, men ännu inte publicerad i, en vetenskaplig tidskrift, därför kan forskarna inte dela med sig av resultaten riktigt än.
– Det jag kan säga är att pilotstudien gjorde oss än mer övertygade om vikten av att studera detta framåt. Med pilotstudien ville vi studera verifieringsjournalistiken genom att möjliggöra för den komplexitet som finns i relationen mellan bild och sanning. Det är inte så enkelt som samhällsdiskursen ibland vill göra gällande utan sanningssökande är sociala processer som påverkas av vitt olika saker, inte minst av tekniken i sig självt, säger Amanda Ramsälv.
Vad skulle du säga är förstudiens tydligaste resultat?
– Att vi är många som på olika sätt just nu vill ta oss an denna komplexa men ack så viktiga fråga, och det känns helt grymt!
Vad har projektutvecklingsstödet betytt för ert arbete?
– Det har varit helt avgörande - att få sådan tid till att förbereda en ansökan är lika ovanligt som värdefullt. Vi rekommenderar verkligen forskare att söka den möjligheten, och vi är så tacksamma för förtroendet.
Vad händer nu?
– Nu väntar vi med spänning på besked kring både vår programansökan och feedback på vår artikel. Vi har nyligen också presenterat våra erfarenheter för lärarkollegiet på journalistutbildningen.