Resultat av M&D-projekt i ny vetenskaplig artikel

Projekten löpte 2021 respektive 2022 och 2023 och hade fokus på lokala redaktioner och deras relation till publiken, inte minst inför den förra valrörelsen. I projektet i Västra Götaland samverkade lokala nyhetsmedier och lokala bibliotek för att utforska hur de i samverkan kunde hitta former som stärkte:

• Lokal nyhets- och kunskapsförmedling.
• Lokal opinionsbildning och fri åsiktsbildning.
• Medie- och informationskunnighet (MIK). 

Övriga deltagande aktörer var Borås Tidning, Falköpings tidning och TTELA samt biblioteken i Borås, Falköping och Vänersborg. Malin Picha Edwardsson, då vid Södertörns högskola utanför Stockholm, studerade och analyserade projektet och dess resultat tillsammans med kollegan Maria Zuiderveld. 

I Lokalredaktör 2.0 hjälpte Malin Picha Edwardsson tidningen Sydöstrans lokalredaktörer i Olofström och Ronneby att utforska hur de kunde närma sig sin publik och hur Sydöstran skulle kunna återvinna sin roll som lokal lägereld. Medier & demokrati var samverkanspart i en koordinerande och kunskapsspridande roll.

Projekten tillämpade en aktionsinriktad forskningsansats, vilket innefattar metoder såsom workshops och forskningsintervjuer med journalister och chefer, samt intervjuer och fokusgrupper med tidningens publik. I enlighet med metodiken för aktionsforskning genomfördes de forskningsbaserade aktiviteterna av deltagarna själva, i syfte att åstadkomma förbättringar i deras egna arbetssätt. I båda projekten kom själva arbetsprocessen kring insamling och bearbetning av materialet att utgöra ytterligare en intressant del av resultatet – och en lärprocess för deltagarna.

Grattis! Vad betyder det som forskare att få en vetenskaplig artikel publicerad?

– Tack! Det betyder jättemycket, eftersom det är en lång och omständlig process där texten granskas av anonyma utomstående granskare och oftast måste skrivas om både en och två gånger innan den bli godkänd och publicerad. 

Vilka är det viktigaste du förmedlar i artikeln?

– I artikeln har jag jämfört och analyserat resultaten från två separata projekt om lokaljournalistik, som letts av Medier & demokrati. Det jag vill förmedla är att det finns mycket som lokala medier kan göra för att nå ut till sin publik och bli en central del av lokalsamhället, om man inte redan är det. Lokalreportrar behöver möta läsarna i deras miljöer, till exempel i mataffären, på biblioteket eller andra ställen där läsarna befinner sig. Mötesplatsen ska alltså utgå från läsarna, inte redaktionen. En annan slutsats är att bibliotek och lokala medier kan öka samarbetet för att gynna demokratin, till exempel genom att ordna debatter eller föreläsningar om källkritik. Lokala medier kan rent generellt ta mer plats i det lokala samhället, genom att våga kliva ut ur sin komfortzon. Läsarna ser gärna att lokala journalister i högre grad ställer politiker mot väggen och gör lokala granskningar av olika slag. Man efterfrågar också nya innovativa tjänster som hjälper dem i vardagen, och fler mötesplatser där journalister och läsare kan mötas. 

Upplever du att det finns skäl att jobba vidare med projektets lärdomar?

– Ja, båda projekten visar att lokala journalister i högre grad behöver arbeta för att återta sin plats i offentligheten, både i fysisk och digital mening. De lokala redaktörerna i Blekinge insåg att de behöver möta läsarna i deras egna miljöer, till exempel i den lokala affären. Kort sagt behöver de sätta läsarna i centrum. Lokalredaktörerna förstod också att deras respektive tidningar är värdefulla mediekanaler som fungerar som ett socialt kitt i lokalsamhället och skulle kunna ta större plats i läsarnas vardag. Det finns även utrymme för ökad bevakning av viktiga ämnen och utökad nyhetsrapportering. Slutligen visar studierna att fysisk närvaro på lokala redaktioner är avgörande för framgångsrik lokaljournalistik. Eftersom lokaljournalistik i hög grad handlar om att skapa en hållbar relation till läsare, tittare eller lyssnare är det viktigt att aktivt arbeta med denna relation. En viktig del av arbetet innebär att lära känna publikens behov, intressen och livssituationer, samt var de lokala medierna kan möta sina läsare, tittare eller lyssnare i vardagen.

Även tidigare har projektet och din forskning rönt internationell uppmärksamhet. Berätta!

– Ja, för två år sedan presenterade jag dessa forskningsresultat på den internationella medieforskningskonferensen Ecrea i Slovenien. Sedan har det tagit några år innan artikeln slutligen publicerades. 

Vad är Journalistica för kategori av vetenskaplig tidskrift?

– Journalistica är en vetenskaplig tidskrift inom medie- och kommunikationsområdet som finansieras av Danmarks Frie Forskningsfond, där en rad danska universitet ingår. Journalistica är registrerad som en tidskrift i kategori 1 i de danska (BFI), norska (NPI) och finska (Publikationsforum) bibliometriska systemen samt indexerad i Directory of Open Access Journals (DOAJ).

ABC om projekten

Lokalredaktör 2.0

Hur kan en lokalredaktör jobba på ett modernt sätt och utveckla nya former av lokal journalistik som är attraktiv och värdefull för publiken? Det var utgångspunkter i forskningsprojektet Lokalredaktör 2.0, som hade tidningen Sydöstran i Blekinge som hemvist. 

Deltagande parter var Sydöstran, Södertörns högskola och Medier & demokrati. 

Projektet pågick under 2021.

Lokal demokrati i en digital värld

I projektet testade nyhetsmedier och bibliotek experimentellt om och hur nya former av samverkan kan stärka lokal nyhets- och kunskapsförmedling och invånarnas medie- och informationskunnighet.

Utöver Medier & demokrati deltog Biblioteken i Borås, Falköping och Vänersborg, tidningarna Borås Tidning, Falköpings Tidning och TTELA. Södertörns högskola svarade för forskningen och Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen var intressent.

Projektet löpte under 2022 och 2023.

Ladda hem artikeln här