Traineeprogram hjälper Sydsvenskan att nå nya målgrupper

I våras rekryterades sju ungdomar, två i Lund och fem i Malmö, för att delta i Sydsvenskans traineeprogram. Ungdomarna är anställda på 10-20 procent och rekryterades framförallt utifrån två ingångar: att de är unga och att deras bakgrund bättre ska spegla hur befolkningen i Malmö/Lund ser ut. Önskemålet var att flera av dem skulle ha migrantbakgrund, det vill säga att en eller båda föräldrarna inte är födda i Sverige. Syftet är att bredda perspektiven på Sydsvenskans redaktioner och öka möjligheterna att nå nya målgrupper. 

I traineeprogrammet ingår ett antal utbildningstillfällen. Under hösten har ungdomarna haft workshops om journalistikens grunder, AI, källskydd, pressetik och offentlighetsprincipen. Som en del av att lära sig journalistikens grunder arrangerades också en scenarioövning. 

– Vi hade ett påhittat scenario om en musikfestival där det inträffade en olycka vid scenen. Ungdomarna fick en telefonlista med olika personer de kunde ringa för att få information och utifrån det skulle de skriva en publicerbar artikel. Efteråt diskuterade vi deras olika val och texter. Övningen blev väldigt uppskattad, även hos de seniora medarbetarna som fick vara med och spela teater, berättar Sanna Hjalmarsson, till vardags nyhetschef på Sydsvenskans Lundaredaktion. 

Under våren fortsätter utbildningstillfällena med fokus på krimjournalistik, hur man gör rörligt material samt grävande journalistik. Men ungdomarna bidrar även löpande till tidningens innehåll och jobbar aktivt med egna idéer, både ensamma och tillsammans med andra reportrar. 

– Vi har till exempel haft en stor artikelserie om “looksmaxing”,  en tiktok-trend där framför allt unga killar blir tipsade om hur man ska göra sig snyggare, det handlar om allt från ögongymnastik till att man ska slå sig själv med en hammare på käken så man får frakturer och på så sätt en mer markerad käke. Den serien gjorde en av våra ungreportrar tillsammans med en av våra andra reportrar. Vi har också haft en grej om spelmissbruk och spelreklam för unga som en ungreporter gjort helt själv, berättar Sanna Hjalmarsson. 

Efter sommaren kom en av ungreportrarna tillbaka efter att ha sommarjobbat som servitris och ställde frågan “får man verkligen lov att göra så här med dricksen som arbetsgivare?”. Det blev en artikel om vad som egentligen gäller med dricks när du betalar med kort. 

– Den blev superläst, det var en av våra mest lästa artiklar över hela Sydsvenskan. Så det är inte så att de sitter och skriver notiser utan de gör verkligen större jobb, det har varit väldigt kul. 

Har det gett det resultat som ni ville, det vill säga få in nya perspektiv? 

– Jag tror att i vart fall hälften av det ungdomarna skrivit är saker vi inte hade gjort om de inte varit här. Dricksjobbet kom ju helt från dem, likadant med en annan grej som fick otrolig läsning. Det var en av tjejerna vars mamma jobbar som SFI-lärare som snappat upp att de som går ett etableringsprogram på arbetsförmedlingen inte får vara lediga alls på två år. Hon gjorde en egen granskning på detta som fick enormt genomslag. Utan henne hade vi inte kommit på att ta den ingången. Dessutom kunde hon genomföra alla intervjuer på arabiska, och få personer att våga prata som nog inte hade släppt in oss andra. 

Är det något som överraskat dig i arbetet med ungdomarna?

– Förutom allt det positiva och att de är så duktiga och ambitiösa så har jag insett att man har det ganska väl förspänt när man jobbar med etablerade reportrar. Det har behövt läggas mycket mera tid på rent grundläggande frågor som hur vi hanterar intervjupersoner, hur vi skriver, hur vi jobbar inför deadlines, skriver mejl, när vi ringer och så vidare. Hur vi förhåller oss professionellt helt enkelt.

De ungdomar som nu går traineeprogrammet har kontrakt fram till sommaren, men förhoppningen är att några av dem ska kunna stanna till valet i september. Tanken är också att satsningen ska fortsätta och att nya ungdomar ska rekryteras, men inte riktigt på samma sätt. 

– Att ta in sju stycken helt gröna på en gång har varit tufft. Jag tänker att vi istället ska fasa in nya efter hand så man inte behöver börja om från noll varje gång, säger Sanna Hjalmarsson. 

Projektet har under hösten följts av Kristoffer Holt, professor i medier- och kommunikationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, i en pilotstudie. Den grundläggande frågeställningen för forskningen är hur talangernas perspektiv på, och förtroende för, journalistiken förändras i och med deras deltagande i programmet. Medier & demokrati samverkar med Linnéuniversitetet i forskningsstudien och svarar där för koordination och kunskapsspridning.

Nyheter från Medier & demokrati