I februari beviljades Kajsa Falasca, medieforskare vid Mittuniversitetet och Richard Flygt Branje, medieanalytiker på Influencer Democracy Index (IDI) Medier & demokratis projektutvecklingsstöd. Nu är första resultatet klart – en unik pilotstudie om partiledarnas kommunikation på TikTok. Bland annat visar studien att plattformens användare engageras allra mest av en fråga som politikerna knappt pratar om.
Kajsa Falasca, medieforskare vid Mittuniversitetet och Richard Flygt Branje, medieanalytiker på Influencer Democracy Index (IDI).
Vad är det ni har studerat och analyserat i pilotstudien?
– Vi har studerat hur svenska partiledare kommunicerar på TikTok inför valet 2026. Vi analyserar vilka politiska narrativ som dominerar, hur de skiljer sig mellan partiledarna och vilka som genererar mest engagemang i form av gillamarkeringar, kommentarer och sparningar.
Varför?
– En allt större del av den politiska kommunikationen sker i plattformarnas flöden, där politik blandas med underhållning och vardagsinnehåll. För att förstå dagens valrörelser behöver vi därför också förstå vilka budskap som blir synliga, engagerar och får genomslag där.
På vilket, eller vilka, sätt är studien unik?
– Det är en av de första systematiska studierna av svenska partiledares TikTok-kommunikation inför valet. Studien är också unik genom att vi kombinerar analys av politiska narrativ, publikengagemang och multimodalt innehåll med nya metoder för automatiserad analys och visualisering.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett centralt resultat är att det tycks finnas flera parallella politiska agendor i TikTok-flödet. Partiledarna lyfter fram olika frågor och bygger skilda kommunikativa profiler, samtidigt som publikens engagemang följer delvis andra mönster än partiernas prioriteringar. Det innebär att den agenda politikerna försöker sätta, den agenda som får genomslag i plattformens logik och den agenda som publiken engagerar sig i inte alltid sammanfaller.
Är det resultat som överraskat er?
– Ja, framför allt det starka engagemanget kring jämställdhet i relation till hur liten plats som frågan får. Det visar tydligt att den politiska agendan och publikens engagemang inte är samma sak.
Vad säger det resultatet om medielandskapet under valrörelsen 2026 och vad betyder för väljare och politiker?
– Det visar att politiker inte själva kontrollerar vilka budskap som får störst genomslag. Partiernas strategier samspelar med publikens reaktioner och plattformarnas logik. För väljare innebär det att den politiska bild man möter i flödet inte bara speglar vad partierna prioriterar, utan också vad som engagerar och förstärks på plattformarna.
Under projektutvecklingsfasen och arbetet med pilotstudien har ni utvecklat en ny metod för analys och forskning. Berätta!
– Vi har utvecklat och testat Multimodal Narrative Mapping, en metod för att analysera politiska narrativ i multimodalt plattformsinnehåll. Metoden kombinerar automatiserad analys av tal, text och visuellt innehåll med visualiseringar som gör det möjligt att identifiera mönster i stora datamängder. Tillsammans med InfraVis har vi också utvecklat visualisering som en integrerad del av själva analysen.
Dagens Nyheter har publicerat en debattartikel som vi skrivit om era resultat. Vad är syftet med artikeln och vad tror ni artikeln kan leda vidare till?
– Syftet är att bredda diskussionen om vad som händer när politisk kommunikation alltmer flyttar in i algoritmiskt organiserade flöden. Vi hoppas att artikeln kan bidra till en diskussion om hur makten över den politiska dagordningen förändras och vad det betyder för valrörelsen och demokratin.
Vad ser ni nu som nästa steg? Kommer ni att fortsätta samverka? Ett tydligt mål med Medier & demokratis idé- och projektutvecklingsstöd är att det ska leda till skarpa forsknings- och innovationsprojekt.
– Ja. Pilotstudien visar både att forskningsfrågorna är relevanta och att metoden fungerar. Nästa steg är att skala upp studien till fler plattformar, aktörer och typer av innehåll. Vi utvecklar nu nya forskningsansökningar och ser fortsatt samverkan mellan forskning, analys och teknisk infrastruktur som central. Projektutvecklingsstödet har gjort det möjligt att testa idén och lägga grunden för ett större forsknings- och innovationsprojekt.
Vad har det betytt att ni samverkat med era respektive kompetenser? Du som forskare, Kajsa, tillsammans med Richard som utvecklat ett nytt index för analys av sociala medier?
– Kombinationen har varit avgörande. Vi kommer in med olika kompetenser och perspektiv som kompletterar varandra – jag från forskningen om politisk kommunikation, valrörelser och plattformisering och Richard från storskalig analys av sociala medier och utvecklingen av Influencer Democracy Index. Det är just i mötet mellan de kompetenserna som vi har kunnat utveckla både nya frågor, metoder och analyser.