”Utan journalistiken är vi i händerna på olika desinformationskanaler”

Redan 2014 – när kriget i Ukraina inleddes – började Gunnar Nygren, professor emeritus vid Södertörns högskola, och forskarkollegor från Polen, Ryssland och Ukraina att studera hur traditionella medier i olika länder skildrade kriget. I samband med den fullskaliga invasionen i februari 2022 blev han intresserad av hur information sprids i det nya informations- och medielandskapet. Hur fungerar det när traditionella medier inte längre har monopol på nyheter och vilka roller och påverkan har sociala medier och alternativa medier? I mars publicerade Gunnar Nygren boken Ukraina och informationskrigets nya vägar tillsammans med Andreas Widholm, docent i journalistik vid Stockholms universitet.

Plattformen Telegram har fått en central roll i Ukraina. Den skiljer sig från andra sociala medier bland annat genom att den inte styrs av algoritmer. 

– Man kan säga att Telegram är en slags supermega-medium som fyller alla behov. Både personlig kommunikation, gruppkommunikation och nyhetsrapportering. Det som är intressant med det är att de traditionella medierna finns på plattformen, men det finns också så mycket annan information, vilket innebär att användarna har svårt att värdera innehållet. I ett sådant här krig så sprids det både information och desinformation, säger Gunnar Nygren.

Kort efter Rysslands anfall i februari 2022 samlades merparten av tv-kanalerna i Ukraina under samma ”paraply” under ledning av den statliga kanalen. Analysen var att ett nyhetsmaraton väntade, och att resurser behövde samlas. Samtidigt kringskars nyhetsmediernas oberoende och efterhand har det vuxit fram en önskan hos medborgarna om fler nyhetskällor. De flesta får sin information – både journalistik och annan rapportering – via sociala medier. Telegram är en ledande plattform, men vem eller vilka som står bakom flera av de större kanalerna på plattformen är okänt. När Ryssland avancerade i början av invasionen fanns förberedda ryska Telegramkanaler, som etablerades lokalt för att påverka befolkningen.

– Det finns en hög grad av anonymitet i den här mediesfären och på den här plattformen. Man vet inte vem som står bakom och det är svårt att bedöma innehållet. Ungefär hälften av alla de mest delade inläggen som vi har tittat på, där finns det inga källor till exempel, säger Gunnar Nygren.

Vad kan vi i Sverige lära oss? I avsnittet ger Gunnar Nygren flera konkreta exempel. När det gäller den oberoende och professionella journalistikens roll är han tydlig.

– Journalistikens enda berättigande är ju att man som läsare, tittare och lyssnare kan lita på att journalisten gått så långt som möjligt för att det här stämmer, att det är kollat. Utan journalistiken är vi i händerna på olika desinformationskanaler och aktörer, säger han.

Journalist som blev professor

• Gunnar Nygren är professor emeritus i journalistik vid Södertörns högskola och var från början journalist. 
• Tillsammans med Andreas Widholm har Gunnar Nygren nyligen publicerat rapporten Ukraina och informationskrigets nya vägar: Sociala medier, krigsrapportering och desinformation.
• Här kan rapporten laddas ned: Informationskrigets nya vägar.pdf

Mer läsning på liknande tema