Verifiering framtiden för journalistiken

Tillsammans med Södertörns högskola driver Medier & demokrati nätverket Lokaljournalistik för alla, ett nätverk för lokala medier i hela Sverige. Ett par gånger per år träffas nätverket digitalt eller fysiskt för att ta del av ny forskning och inspiration om aktuella ämnen. 

Vårens digitala nätverksträff hade temat källkritik, desinformation och falska nyheter. Gunnar Nygren, professor emeritus vid Södertörns högskola, berättade om sin nyligen publicerade bok Ukraina och informationskrigets nya väger – sociala medier, krigsrapportering och desinformation. Ett viktigt resultat från studierna om hur svenskar tar del av information om kriget i Ukraina är vikten av verifiering. 

Verifiering är ett sätt för journalistiken att fortsätta vara relevanta i ett medielandskap som i stor utsträckning handlar om att dela vad andra delar på sociala medier, berättade Gunnar Nygren på nätverksträffen.

Varför är verifiering så viktig för journalistiken? 

– "Korrekt och allsidig nyhetsförmedling" är första punkten i journalistikens etiska regelverk. Det är strävan efter att verifiera så långt det går som skiljer journalistik från andra medieinnehåll som underhållning, fiktion, PR och propaganda. Utan denna strävan har journalistiken inte något berättigande. I en medievärld där mer och mer handlar om PR och underhållning, så är arbetet med verifiering – att kolla om storyn håller, om fakta stämmer – grundvalen för journalistiken. Detta är också grunden för det förtroende som finns hos publiken för de stora medierna. För att behålla detta förtroende är mer av verifiering helt nödvändigt.

På vilket sätt kan medierna bli bättre på verifiering? 

– Det har alltid varit en balansgång mellan att vara snabb och att kolla fakta. När tempot i nyhetsflödet drivs upp, så måste reaktionerna hålla emot lite mer och kolla mer. Dessutom krävs mer kunskaper på redaktionerna om hur man kollar till exempel bilder och filmer, om bilder föreställer det som sägs och om den är tagen när det sägs. Det finns många metoder att kolla det digitala flöde från till exempel sociala medier som redaktionerna tar emot. Kunskapen om hur man kollar detta, kollar vem eller vilka som står bakom källorna och så vidare måste öka.

Några som börjat satsa på verifiering är SVT Nyheter. Inspirerade av bland andra BBC startade de nyligen en verifieringsdesk. Karin Ekman, tf programchef och ansvarig utgivare för Riksnyheterna, och Maria Lapenkova, reporter, var med på nätverksträffen för att berätta om den nya satsningen. 

Behovet av en egen verifieringsdesk föddes hos SVT efter Rysslands invasion av Ukraina och förstärktes i och med gängkriget på hemmaplan och senare även konflikten mellan Israel och Hamas. I stor utsträckning jobbar SVT:s verifieringsdesk med att verifiera videoklipp som cirkulerar på sociala medier. Ofta handlar det om utrikesfrågor men desken jobbar även med mer lokala frågor som exempelvis branden på Oceana i Göteborg.

Varför är verifiering och verifieringsdesken viktig för SVT? 

– Vi ska ge vår publik en större förståelse för vad som sker och det kan vi genom bland annat verifiering där vi går ifrån att referera till vad olika parter påstår och istället säga vad som egentligen hände. Samtidigt ska vi förklara våra arbetsprocesser för att lära publiken hur de själva kan verifiera information, säger Maria Lapenkova, reporter på verifieringsdesken.

Vilka kompetenser behövs för att jobba med verifiering?

– Man ska tycka om att samla in och analysera information, precis som man gör inom granskande journalistik. Att vara intresserad av tekniska lösningar kan också vara en fördel då man kan använda olika program inom verifiering.

Nyhetsflöde