Årets norska mediehus gästade ”Lokaljournalistik för alla”

Nätverket startades 2019. Ingår gör dels redaktionella chefer och medarbetare från lokala mediehus, dels medieforskare. Syftet är att stärka lokaljournalistiken – inte minst gentemot grupper som traditionellt känner att innehållet i lokala medier inte berör eller attraherar dem. Eller att de av olika skäl har svårare att förstå och ta till sig journalistiken. Vid tidigare träffar har gästföreläsare från Danmark och England inspirerat och delat med sig tips. Den här gången kunde nätverket lyssna till:

• Jørgen Dahl Kristensen, publiceringsansvarig för Asker og Bærums Budstikka. En lokaltidning som kan glädja sig åt utmärkelsen Årets mediehus 2020 i Norge.
• Nora Theorin, doktorand vid JMG (Göteborgs universitet) som 2018 genomförde en studie där personer med invandrarbakgrund berättade om hur de tog del av nyheter under den svenska valrörelsen.

– Jørgen och Nora delade med sig av mycket konkreta kunskaper och exempel, och efter deras respektive inslag jobbade nätverket i fyra olika workshops. Alla med inriktning mot hur lokalmedier kan utveckla sin roll i den lokala valbevakningen, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.

Miniintervjuer med Jörgen och Nora

Nedan följer två korta intervjuer med Jørgen Dahl Kristensen och Nora Theorin utifrån delar av deras respektive dragningar.

Jørgen, du berättade att valdeltagandet inom Asker og Bærums Budstikkas spridningsområde ökade mellan 2015 och 2019. En orsak var, som du såg det, hur ni inför valet ändrat er täckning av spridningsområdet. Kan du i kortform utveckla hur ni resonerade, vad ni gjorde och vad som var framgångsfaktorer?

– Före lokalvalet 2019 jämförde vi valdeltagandet i  våra olika valkretsar under de tre föregående valen, två kommunalval och ett nationellt.  Där vi såg ett märkbart lägre valdeltagande kontaktade vi individer och organisationer för att fråga om orsaker. Vi pratade med allt från politiker till rektorer och tränare för fotbollslag. Vi pratade med yngre och äldre, kvinnor och män, personer uppvuxna i Norge och personer med invandrarbakgrund. Basen av källor var bred. 

– Därefter systematiserade vi återkopplingarna i ämnen som trafik, dagis, skola, kommunalskatt, brottslighet. Till ämnena formulerade vi undergrupper som blev ledande för de nyheter vi sedan publicerade. Ett exempel var att vi inom ett område, där bilden var att det fanns för få fritidsaktiviteter för barn och ungdomar, skrev vad ungdomarna ville ha och varför. Därefter kom politikerna ”in på scenen” och sa att de skulle titta på möjligheterna.

– Vi skrev aldrig direkt ”Du måste rösta i valet för att påverka i ditt lokala samhälle”, men vi skapade engagemang med våra frågor: om ämnen och inom områden som vi inte hade varit tillräckligt bra förut. Och detta åtagande ledde till att fler människor än någonsin förstod värdet av att rösta i valet. Läxan för oss var att vi oftare – även när det inte är val – måste ut och fråga människor vad som är viktiga och engagerande frågor för dem.

Vilka är dina bästa ”digitala råd” när det gäller lokal valbevakning?

– Vår erfarenhet att de som följer Budstikka digitalt är de som har mest ont om tid. Därför är långa artiklar och tjänster som kräver mycket ansträngning ingen bra idé. Tvärtom fungerar enkel och förklarande grafik – gärna med interaktion – bra. Särskilt i mobilformat.

– Generellt har vi ungefär samma bevakning i papper och digitalt, och det är inte lätt att ge expertråd. Men som lokaltidning bör man prioritera kort och enkelt i digitalt och längre och mer förklarande på papper. På själva valnatten är det resultaten från de olika valkretsarna som människor bryr sig om. De vill se hur det röstas där de bor.

Ett uppmärksammat inslag var er granskning av lokala partiprogram? Berätta om idén, resultatet och reaktionerna ni mötte.

– Politiker vet hur man använder fina och stora ord, särskilt när de berättar om allt de tror att de kan göra. Och i partiprogram på glättat papper är det ingen brist på självberöm … Därför fick vi chefen för en kommunikationsbyrå och en retorikexpert vid universitetet – de är bättre än oss journalister på språkanalys – att läsa partiprogrammen i Asker och Bærum kommuner. Resultatet mottogs väl bland läsarna samtidigt som det skapade reaktioner bland politiker. De var inte vana vid att den här analysformen användes. Man hade nog inte föreställt sig att någon skulle berätta vad som faktiskt stod i partiprogrammet om det över huvud taget fanns något annat än tomma ord och löften.

Nora, vad skulle du utifrån din studie säga är utmärkande för invandrares syn på valjournalistiken i Sverige?

– Det fanns en stor variation när det gäller upplevelser av valjournalistiken. Å ena sidan ansåg flera att svenska medier var bra på att förmedla korrekt och sanningsenlig information under valrörelsen. De drog då ofta paralleller till sina hemländer och påtalade att svenska medier är betydligt friare från statliga påtryckningar och liknande. Å andra sidan var det andra som tvivlade på att svenska medier verkligen är så fria. Ett annat utmärkande drag var att många upplevde att rapporteringen om invandring präglades av oproportionerligt mycket negativa gestaltningar. Exempelvis att invandring ofta länkades samman med kriminalitet och terrorism. 

Vad bör nyhetsmedierna tänka på inför sin kommande valjournalistik för att möta behov hos nyhetskonsumenter som inte är uppvuxna i Sverige.

– Det viktigaste – skulle jag säga – är språket. Flera deltagare efterfrågade mer nyheter på lite lättare svenska, samt förklaringar och sammanhang. Samtidigt gav vissa uttryck för att de inte uppskattade journalistik som fokuserade på politiska skandaler. 

Vilka är de största trösklarna för att locka och nå fram?

– Språket var den mest centrala faktorn som lyftes fram. Vissa framförde att de tyckte att språknivån var för svår och efterfrågade därför just nyheter på lättare svenska. Andra sa att det skulle vara bra om fler nyheter var på engelska och andra språk.

ABC om Lokaljournalistik för alla

• Ett nationellt nätverk av chefer och journalister på lokala medier, och medieforskare.

• Medierepresentanterna arbetar inom koncerner som Bonnier News Local, Gota Media, Mitt i/Direktpress, Stampen Media och Sveriges Television. Forskarnas hemvister är Södertörns högskola och Göteborgs universitet.

• Syftet är inspiration och idéutbyte för att stärka journalistiken och därmed indirekt den lokala demokratin.

• Nätverket leds av Medier & demokrati och Södertörns högskola utanför Stockholm.