Framtidens lokalredaktör i fokus i nytt projekt

Projektet ”Lokalredaktör 2.0" är initierat och leds av Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson. Vad är orsaken till att du vill studera just lokaljournalistik och lokalredaktörens roll?
– Jag är och förblir lokalredaktör i själ och hjärta. Under mina tolv år på olika redaktioner i västra Blekinge upplevde jag magin i att vistas i kraftfältet mellan makthavare och medborgare, och även magin i att bidra till identitetsskapande på orten. I dag har sociala medier till stor del tagit över det jag kallar identitetsskapandet, det vill säga känslan av ett ”vi” i lokalsamhället. Jag tänker framför allt på lokala Facebookgrupper. Lokala nyhetsmedier axlar i stället mer rollen som agendasättande granskare. Mycket i den nya ordningen är av godo, men det finns risk att det uppstår ett tomrum om nyhetsförmedlingen blir alltför distanserad och opersonlig, säger han.

En nyckelroll i projektet har medieforskaren Malin Picha Edwardsson på Södertörns högskola. Vad gjorde att du blev intresserad av projektet?
– Jag har också arbetat som lokalredaktör i tidernas morgon, och brinner för lokaljournalistikens roll i samhället. Under många år har vi sett hur medielandskapet förändras på ett genomgripande sätt. Därför är det angeläget att ta reda på hur lokaljournalistiken kan utvecklas i takt med den digitala utvecklingen och försöka hitta vägar där de lokala medierna fortsätter att vara en viktig del i människors liv. Det här projektet fokuserar på just detta, och därför blev jag genast intresserad av att vara med, säger hon. (Foto: Emil Annetorp)

Projektet bedrivs under 2021 och omfattar drygt 900 000 kronor. De ingående parternas egna insatser utgör två tredjedelar, medan en tredjedel är statligt innovationsstöd till Sydöstran. En väsentlig del av forskningsprojektet består av djupintervjuer med personer boende i Olofström och Ronneby där Sydöstran har lokalredaktioner.

I studien undersöks frågor som: Vad vill invånarna veta? Hur kan en dagstidning vara en betydelsefull aktör på en mindre ort? Hur ska kommunpolitiken bevakas?

Målet är att få veta mer om hur man på ett optimalt sätt kan arbeta som journalist på en lokalredaktion i dagens digitala värld:

• Hur viktigt är det att journalisten är stationerad på orten som bevakas?
• Hur skapas mer delaktighet med läsarna?
• Hur kan en yngre målgrupp nås?

Malin Picha Edwardsson ser fram mot att arbeta med ”Lokalredaktör 2.0”.
– Det här projektet känns unikt eftersom initiativet kommer från Sydöstran. Det är tidningen som har fått forsknings- och utvecklingsmedel och de har en tydlig idé kring sitt utvecklingsarbete och vart de vill nå. Det i sig ger en kraft åt projektet som är unik och som ger en otrolig förändringspotential. Min roll blir i första hand att stötta och handleda tidningens medarbetare att utforska frågan och hitta utvecklingsmöjligheter så att de når dit de vill komma, säger hon.

Anders Nilsson hoppas att projektet får betydelse både för Sydöstrans läsare och lokaljournalistiken i stort.
– Jag hoppas att vi kan komma fram till att lokalredaktören även framgent kan fungera som kitt mellan politiken, näringslivet, förenings- och kulturlivet och medborgarna, men att vi öppnar oss för nya former av lokaljournalistik. Jag hoppas att vi genom lyhördhet och ödmjukhet bättre kan möta behoven av nyhetsförmedling hos läsare i gruppen 20-45 år. Vad vill de veta? Hur vill de veta det? Och när på dygnet har de tid för oss? Jag hoppas helt enkelt på bättre träffbild gentemot läsarna, säger han.

Medier & demokratis roll i projektet är framför allt att stå för spridning av de kunskaper och erfarenheter som dras.
– Lokal journalistik är en viktig del i en fungerande demokrati. Jag tror att vi genom detta projekt kan få fram kunskaper som både mediebranschen och samhället i stort får nytta av, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.