M&D på Bokmässan – samtal om AI inom journalistiken

Inom nyhetsmedier, liksom i andra delar av näringsliv och samhälle, ökar användandet av data och AI. Men även om utvecklingen accelererar är den alltjämt i sin linda och det skiljer hur olika mediekoncerner valt, och haft möjlighet, att prioritera data- och AI-drivna lösningar. Under seminariets 45 minuter, som arrangerades i samverkan med Utgivarna, satte Jenny Wiik fokus på konkreta exempel på användande, möjligheter och utmaningar, och vad nyttjande av AI betyder för nyhetsmediernas publik.

Vilka implementerade lösningar berättade paneldeltagarna om?
– Det handlade till exempel om hur man kan automatisera rekommendationssystem på sajter eller använda AI för att upptäcka nyheter i offentliga data och dokument, säger Jenny Wiik.

Vilka är de mest framträdande potentialerna för journalistiken som deltagarna ser med data- och AI-drivna lösningar?
– Att frigöra journalister från tråkiga och rutinmässiga uppgifter till mer kvalificerat arbete, och att förstärka och expandera de jobb som journalisterna utför. Till exempel kan textrobotar publicera fler artiklar än vad mänskliga journalister kan hinna med och prioritera, och på så vis blir det ett utökat nyhetsutbud som kan nå flera.  

Betraktat från ett annat håll: vilka är de mest uppenbara utmaningarna och riskerna som identifieras?
– En utmaning är att organisationerna inte alltid är så mogna i sin digitala utveckling, och då ses AI snarare som något att göra i framtiden än här och nu. Panelen pratade mycket om vikten av att även det redaktionella ledarskapet engagerar sig i utvecklingen av tekniska lösningar, eftersom all journalistik i dag är digital journalistik. 

Du som forskar på journalistikens förhållande till ny teknik, automatisering och implementation av AI: hur skulle du sammanfatta medieföretagens nuläge inom området och kan du ge exempel på handfasta journalistiska effekter?
– Ur ett europeiskt perspektiv verkar de svenska och nordiska medieföretagen ligga ganska långt framme när det gäller utvecklig och implementering av AI. De har själva ofta en känsla av att ”ligga efter”, men så är det alltså inte. De främsta effekterna som går att se av automatiseringen hittills har med effektivare arbetsflöden att göra, personaliserad presentation av nyheter och bättre riktade annonser. 

Tycker du dig se någon skillnad på utvecklingen mellan de kommersiellt drivna nyhetsmedierna och Public Service-bolagen?
– Nej egentligen inte. Olle Zachrison berättade under seminariet om den ”public service-algoritm” som de har tagit fram på Sveriges Radio för att göra rekommendationssystemet direkt kopplat till värdegrunden. Det arbetet har fått mycket välförtjänt uppmärksamhet, men även kommersiella nyhetsföretag tänker mycket på hur algoritmerna ska kunna stärka deras trovärdighet och varumärke. 

Vilka reflektioner hade panelen ur mediepublikens perspektiv?
– Att det är viktigt att vara transparent med hur man använder AI på redaktionen. Folk är så vana vid automatgenererade texter och röster nu, och har oftast inget emot det, så huvudsaken är att man är tydlig med vad som är vad i innehållet.

Apropå publik: Öppnade ni för frågor från dem som lyssnade? I så fall: någon som gav samtalet en extra injektion?
– Ja det gjorde vi, och vi fick en intressant fråga från publiken. Den handlade om hur vi bevarar slumpen nu när allting styrs mot personalisering av sajter och appar. Hur kan man fortsatt ta del av innehåll slumpmässigt och som man inte visste att man var intresserad av? Det är förstås en relevant fråga som branschen redan funderar på.

ABC om panelen
Anders Thoresson, journalist, föreläsare och poddare. Numera AI Change Agent på AI Sweden.
Åsa Uhlin, ledarutvecklare på Ledarstudion. Närmast dessförinnan redaktionell innehållsutvecklare på Bonnier News Local.
Olle Zachrison, ansvarig för digital nyhetsstrategi på Sverige Radio, tidigare bland annat redaktionschef på Svenska Dagbladet.