Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Hur påverkar känslor synen på nyheters kvalitet?

Medier & demokrati deltar i ett nytt experimentellt forskningsprojekt som leds av Linnéuniversitetet i Kalmar. Projektet undersöker hur yngre nyhetskonsumenter ser på kvalitet – bland att genom att studera och mäta ögonrörelser och känslor. – Det är ett första steg mot att utforska kopplingen mellan hur någon reagerar känslomässigt i relation till en nyhet och hur detta inverkar på hur de sedan bedömer kvaliteten, säger Kristoffer Holt, professor och forskningsledare vid Institutionen för medier och journalistik.

Syftet med projektet Young citizens and the quality of news är att öka kunskapen om hur yngre ser på kvalitet i nyhetsjournalistiken. Vilken typ av nyhetsmedier gruppen använder – och hur – har både bransch och forskare relativt god kläm på. Likaså vad målgruppen vill se mer av i nyhetsjournalistiken och hur den presenteras. Däremot är det betydligt mer outforskat hur yngre användare faktiskt reagerar känslomässigt i förhållande till olika nyheter, och hur känslor är ett uttryck för hur kvaliteten bedöms.

Kristoffer Holt, utveckla: vad är, kärnfullt uttryckt, det nya och unika med projektet?
– Det unika är att vi försöker inkorporera mätning av faktiska reaktioner och sedan använda detta i samband med mer regelrätta intervjuer.

Hur genomförs studierna rent praktiskt?
– Testerna inleds med en introducerande intervju, sedan följer testning i laboratoriemiljö där våra testpersoner får ta del av olika nyhetstexter medan vi mäter olika reaktioner. Därefter fyller de i ett formulär, bland annat med bedömning av kvalitet i de olika nyheterna de tagit del av. Sist följer en samtalsintervju, med utgångspunkt i en intervjuguide samt testresultaten.

Så det är bara digital nyhetskonsumtion som studeras?
– De tester vi genomför i detta projekt är endast digitala – men det utesluter inte att exempelvis en tryckt tidning skulle kunna användas på samma sätt.

Hur komponeras nyhetsmixen för att vara relevant?
– Detta är något vi jobbar med just nu för att optimera på bästa sätt. I pilotstudien använde vi oss av något vi kallade ”hypothetical scrolling”, det vill säga att vi simulerade nyhetsscrollning på Instagram som vi spelade in och som testpersonerna sedan tog del av. I framtida tester kommer vi anpassa detta för att bli mer autentiskt. 

En första mindre pilotstudie har genomförts under året? Vilka indikationer har den givit?
– Det viktigaste är att vårt sätt att kombinera analys av biometrisk data med intervjuer verkar vara framkomligt rent metodologiskt. Vi fick också bättre förståelse för hur vi ska kunna förbättra testsituationen inför den stora datainsamlingen. 

Ni har byggt upp en speciell miljö för att studera ögonrörelser och mäta känslor. Berätta.
– Det handlar om signaler som kroppen ger ifrån sig och som kan mätas genom sensorer – och som i stor utsträckning är automatiska och svåra att manipulera. Hur våra ögon rör sig över en skärm, hur svettnivån ändras på huden, ansiktsuttryck och aktivitet i olika delar av hjärnan ger oss indikationer på att vi reagerar på olika sätt i relation till medieinnehåll som visas. Vi är noga med att vi inte är kognitionsvetare, psykologer eller hjärnforskare … som medieforskare använder vi snarare denna typ av data som en resurs i intervjusituationen och pratar med våra testpersoner om hur de har reagerat på olika stimuli. Det öppnar upp en extra nivå i samtalen som vi tror är viktig.

kristoffer_holt_2.jpg

”Detta är viktigt att få bättre kunskap om såväl för

branschen, som för demokratins framtid i en medialiserad tidsålder”

… och testmiljön finns på Linnéuniversitet i Kalmar?
– Det stämmer. Vårt lab heter Visualix, och är en del av Institutionen för medier och journalistik. Vi använder även denna miljö i begränsad omfattning i undervisningssyfte, vilket är ett roligt sätt att introducera experiment som undersökningsmetod. 

Varför är forskningsprojektet viktigt?
– Forskarsamhället har på senare år insett att känslomässiga reaktioner på medieinnehåll är en viktig aspekt. Däremot är just den biten lite svår att mäta. Vårt projekt testar ett möjligt sätt, som potentiellt kan bana vägen för bättre förståelse för hur människor bedömer kvalitet när de tar del av nyheter. Detta är viktigt att få bättre kunskap om såväl för branschen, som för demokratins framtid i en medialiserad tidsålder.

Hur många personer kommer att ingå i testet och blir det någon exakt uppdelning i åldrar, kön, etcetera?
– Vår definition av unga medborgare är avgränsad till gruppen mellan 18 och 25 år och det är de vi kommer att rikta in oss på. Vi siktar på att hinna med så många tester som möjligt under kommande höst och hoppas på mellan 40 och 60 intervjuer, plus tester.

Projektet har redan rönt uppmärksamhet internationellt. Varför och hur?
– Vi har ju bara hunnit genomföra en begränsad pilotstudie ännu, men det som verkar intressera andra forskare är just att vi testar ett nytt metodologiskt grepp, där vi kombinerar lite mer traditionella metoder som intervju och survey med biometriska tester.  

Medier & demokratis roll i projektet ligger i den avslutande fasen. Det vill säga under hösten 2023 och när projektets resultat ska spridas. Som samverkansplattform mellan mediebranschen och medieforskningen, och med kontakter gentemot andra delar av samhället, planerar Medier & demokrati och övriga parter någon eller några former av seminarier. Därtill ska en Medier & demokrati-rapport ges ut plus att Kristoffer Holt och hans forskarkollegor planerar för artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
– Jag kan även tänka mig att projektet blir så intressant att vi berättar om det i Medier & demokrati-podden, säger Martin Holmberg, programansvarig.

ABC om
Young citizens and the quality of news
Construals, Emotions and Strategies

 

  • Experimentellt forskningsprojekt som leds och drivs av Institutionen för medier och journalistik vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

  • Övriga parter i projektet är Fojo vid Linnéuniversitetet och Medier & demokrati.

  • Projektet löper till och med december 2023. En första pilotstudie inleddes tidigare under 2022.

  • Inriktningen är att undersöka hur yngre ser på kvalitet i nyhetsmedier. Målet är att öka kunskapen dels genom intervjuer, dels genom att studera ögonrörelser och mäta känslomässiga reaktioner.

  • Projektets resultat kommer att spridas i slutet av 2023. Då bland annat via en Medier & demokrati-rapport och seminarier/webbinarier.

  • Finansiärer är Barometernstiftelsen med 1,4 miljoner kronor och kunskapsmiljön ”Ifrågasatt demokrati” vid ”Linnéuniversitetet med 285 000 kronor.