AI kan effektivisera journalistiken, och gör det redan i viss utsträckning. Men utvecklingen drivs också av ett osunt narrativ, det menar Johan Silfversten Bergman, redaktionell utvecklingschef och AI-ansvarig på Svenska Dagbladet.
I förra veckan faciliterade Medier & demokrati en träff för MIK Sverige. En av de inbjudna talarna var Johan Silfversten Bergman som berättade om hur de på Svenska Dagbladet jobbar med AI.
Vad innebär det att vara AI-ansvarig på SvD?
– Det innebär att jag samordnar policyfrågor kring AI på SvD och den utveckling vi gör inom AI-området. Jag jobbar även tillsammans med en grupp AI-ansvariga från de andra tidningarna inom Schibsted.
Hur använder ni AI idag på SvD?
– Det används idag av vissa redaktionella medarbetare som ett verktyg i processen att göra journalistik. Sen gör vi en del tester för att se hur vi ska ta oss framåt. Men konkret handlar det mest om att använda det som ett stöd i sitt arbete, till exempel tvätta text eller plocka ut fakta ur vissa texter. Många använder transkriberingsverktyg som bygger på AI. Vi har också program där vi kan sammanfatta artiklar internt.
– Det här är fortfarande ganska nytt och AI är fortfarande en liten del av den redaktionella vardagen. Vissa jobbar med det men långt ifrån alla. Men det finns vissa medarbetare som ligger lite längre fram och har hittat hur de här stora språkmodellerna som exempelvis ChatGPT funkar, om det används med vett och sans kan det vara en ganska kraftfull assistent till en själv.
Hur ser du att AI hjälper till att förbättra journalistiken?
– Den har en potential att hjälpa och förbättra journalistiken i alla fall. Spara tid, till exempel med att transkribera intervjuer som kan vara väldigt tidskrävande. Sen kan AI fungera som en assistent eller kollega som kan utföra ganska avancerade uppgifter åt en. Det är också möjligt att bearbeta väldigt stora mängder information och det kan ju vara intressant inom framförallt undersökande journalistik.
Vad ser du för risker med AI nu och framåt?
– Riskerna, om man pratar om generativ AI och språkmodellerna, är att den hallucinerar. Den kan hitta på saker, och det ser ganska bra ut vilket gör det svårt att upptäcka. En annan risk är att vi inte vet på vilket material de här modellerna är tränade på. Det är ju enorma mängder material men det finns troligtvis skevheter. Man har exempelvis sett att en läkare oftast blir en han och så vidare. Det måste man vara väldigt uppmärksam på när man arbetar med det journalistiskt och det har vi också tryckt på i vår AI-policy på SvD. Sen är det inte möjligt just nu att behandla något känsligt material i de här modellerna, för att det ska gå måste vi ha kontroll över hela kedjan själva.
Tror du att vi kommer komma dit, att journalistiken har kontroll över hela kedjan?
– Ja, det tror jag. Där har ändå tekniken kommit så pass långt nu. Sen är frågan vad det är bra för? Men det kan till exempel vara om man ska gå igenom en väldigt stor dom eller annat omfattande material som kanske kan vara känsligt utifrån källskyddshänseende.
Kommer det behövas nya egenskaper och kompetenser på redaktionerna i och med AI-utvecklingen?
– Ja, det tror jag säkert. Om man bara tittar på AI så kan det vara så att just nu, för att göra mer effektiva och avancerade projekt, så kanske man behöver kompetens inom dataanalys eller mjukvaruutveckling. Men det kanske handlar mer om hur man sätter ihop teamen än kompetens hos redaktionen. Ett team för ett gräv kanske inte bara är fyra reportrar och en fotograf. Det kanske är tre reportrar, två dataanalytiker och en systemutvecklare.
Gör du ofta sådana här föreläsningar som den du gjorde på MIK-Sverige?
– Det händer då och då, det ingår i mitt uppdrag att prata externt om vad vi gör och hur vi arbetar på Svenska Dagbladet.
Märker du att förfrågningar om AI ökat?
– Ja, det är ju ett fält där det är väldigt mycket buzz. Och det är ett fält där väldigt många väldigt snabbt blev experter. Jag tycker att det här tekniksprånget delvis drivs på ett väldigt osunt narrativ; att allt går så fort, att det är en förändring som är oåterkallelig och om man inte hänger med nu så missar man allt. Så är det inte. Faktum är att vi inte riktigt vet vart det här kommer ta journalistiken. De riktigt intressanta idéerna kommer egentligen när var och en själva sitter och börjar testa AI och försöker förstå hur det kan göra mig bättre i min yrkesroll. Det har vi inte sett fullt ut än.
ABC om MIK Sverige
2019 formade regeringen ett uppdrag om att stärka medie- och informationskunnigheten i Sverige. Sedan 2020 leder och koordinerar Statens medieråd MIK Sverige.
I sin roll sätter Statens medieråd årliga mål för nätverket.
Nätverket har 25 medlemmar i huvudsak från myndigheter och organisationer. Till nätverket finns även en krets av intressenter inom akademin – Akademiskt forum för MIK-forskning – som koordineras av Nordicom vid Göteborgs universitet.
MIK Sverige styrs av ett nätverksråd som består av fem medlemsorganisationer. Rådet är rådgivande och Statens medieråd är ständig ordförande.
MIK Sverige har fyra träffar per år. Den senaste på Lindholmen Science Park. Läs mer om nätverksträffen här: https://www.statensmedierad.se/mik-sveriges-kunskapsbank/natverket-mik-sverige/medlemssida-mik-sverige/nyheter-mik/2023/fokus-pa-ai-och-nyhetsmedier-vid-natverkstraff