I samarbete med Internetstiftelsen och Källkritikbyrån bjuder Medier & demokrati och ett tiotal andra aktörer in till ett digitalt evenemang på Källkritikens dag 2024. Eventets fokus är desinformation och informationspåverkan på nätet.
Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet heter det digitala, och helt kostnadsfria, evenemang som anordnas den 13 mars. Temat är en högaktuell samhällsutmaning som tangerar arbetet i Medier & demokrati-projeten Stärkt lokaljournalistik i krissituationer och Stärkt demokratiskt deltagande och utövande som på olika sätt utforskar metoder att öka demokratiska nyckelgruppers motståndskraft.
Under evenemanget kommer Linda Corsvall, kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen, dela med sig av erfarenheter och lärdomar från den omfattande desinformationskampanjen mot socialtjänsterna i Sverige. Föreläsningen följs av ett föredrag om bilden av Sverige utomlands, hur information används som krigföring och hur Rysslands informationspåverkan ser ut i Sverige jämfört med andra delar av EU.
Evenemanget modereras av Björn Appelgren från Internetstiftelsen.
Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen
Evenemanget avslutas med att Jack Werner från Källkritikbyrån ur ett individperspektiv reflekterar kring hur man som internetanvändare kan navigera i det digitala informationslandskapet.
Evenemanget riktar sig till en bred målgrupp, från enskilda internetanvändare till lärare, bibliotekarier, anställda inom offentlig förvaltning, beslutsfattare och kommunikatörer. Intresset är stort och i skrivande stund har evenemanget redan långt över 4 500 anmälda.
Vad hoppas ni att deltagarna ska ta med sig från evenemanget?
– Framförallt en djupare förståelse kring hur komplext det här är. Vad desinformation är, hur det går till och hur det sprids. För att ta ett exempel: någon brände en koran i Sverige, det hände men sedan användes den verkliga händelsen för egna syften genom att spridas med olika typer av förändringar i berättelsen. Det är svårt att navigera i informationslandskapet idag, men även om det är svårt måste vi gräva i det så man vet hur det går till. Vi vill ju i längden ha mer medvetna och kunniga internetanvändare.
Har det oroliga omvärldsläget påverkat behovet av kunskap kring desinformation?
– Ja, det tror jag. Vi har drabbats av flera informationskampanjer och står inför ett EU-val och supervalår runtom i hela världen. Vi vet att de har gjorts ryska påverkansförsök tidigare i EU-valet och det amerikanska presidentvalet. Så sent som förra veckan kom Säpo med en lägesrapport där de ytterligare betonade att hotet från främmande makt är fortsatt allvarligt. Vi vill ge en fördjupad bild av hur informationspåverkan går till och hur det påverkar verksamheter och bilden av Sverige.
Utbildning, kunskap och seriösa nyhetsförmedlare, är nyckeln till framgång för att rusta sig mot desinformation. Men det gäller att hålla sig uppdaterad kring ämnet.Tidigare har man till exempel pratat mycket om källkritik, att ta reda på vem som skrivit någonting och varför. Nu handlar diskursen mycket mer om att kunna skilja sant från falskt, menar Björn Appelgren.
– Det som händer när informationsflödet är så här komplext är att tilliten riskerar att minska till all form av information. Då kommer vi in på källtillit som mer handlar om att bedöma källors trovärdighet på en systemnivå. Vad är journalistik? Hur tar man fram vetenskap? Varför är informationen från en viss typ av källor mer rimlig att ha tillit till? Det finns en nyansskillnad där mellan källkritik, sakkritik och källtillit. Dessutom tenderar vi har mer personaliserade och olika informationsflöden idag, så vi har inte heller någon gemensam bild av vad som händer i världen.