Stärkta insikter om sällananvändare i nya SOM-undersökningen

Ulrika Andersson forskar på nyhetsvanor och nyhetskonsumtion och genomförde 2020-2022 forskningsprojektet Medieborgare i nyhetsskugga (tillika “sällananvändarprojektet”), vars slutrapporter är publicerade av Medier & demokrati, med syfte att ta reda på mer om dem som sällan tar del av nyheter. Ulrika Andersson jobbar även med SOM-undersökningen och har där med frågor om just nyhetsundvikande. Under SOM-institutets seminarium den 21 mars presenterade hon några av de viktigaste resultaten från den senaste undersökningen. 
 

Vad handlade din presentation om?

– Synen på svenska nyhetsmedier och hur de arbetar, tillförlitlighet och så vidare. En fråga i undersökningen handlade om hur ofta det händer att man avstår från att ta del av nyheter som följd av olika skäl, tex nyheterna är ointressanta, de är bakom betalvägg, det är ett svårt språk och så vidare. Där var resultatet att den vanligaste anledningen till att man väljer bort nyheter är att materialet ligger bakom betalvägg, och att nyheterna inte var intressanta. Även om de var få så fanns det också några grupper som uppgav att man låter bli att ta del av vissa nyheter för man uppfattar det som att de inte är tillförlitliga eller partiska. Bland dem finns en väldigt tydlig koppling till ideologi och var man står inom partipolitiken. Ju längre höger ut man befinner sig på den politiska kartan desto mer benägen är man att säga att man väljer bort nyheter för att de upplevs som partiska och inte är tillförlitliga. 

– En annan sak jag nämnde på seminariet var att orsaken till varför man väljer bort vissa nyheter inte påverkar den sammantagna nyhetskonsumtionen, där ligger alla grupper på ungefär samma höga nivå. Är man inte nöjd med nyhetsbevakningen så drar man sig utåt höger och alternativa medier och stöter man på betalväggar så hittar man andra sätt att ändå ta del av nyheter, som på sociala medier. 

Om man jämför med tidigare studier du har gjort, blir det här en bekräftelse på att de stämmer? 

– Ja, det går helt i linje med vad vi sett i övrigt. 
 

Var det något som förvånade dig i resultaten från SOM-undersökningen? 

– Att det ser relativt likt ut oavsett om det är kvinnor, män eller vilken åldersgrupp man är i. I projektet med sällananvändare fokuserade vi på de unga mellan 20 och 40, men samma mönster syns även bland 40-50 och 50-60, så det är inte unikt för den unga gruppen. Något som däremot skilde sig åt var andelen som säger att man avstår från nyheter för att innehållet får en att må dåligt, det var klart fler under 50 som uppger det än de äldre.
 

Har du fått fler eller nya insikter om sällananvändare sedan projektet avslutades, i och med SOM-undersökningen?

– Ja, framförallt att sällananvändarna inte är så unika i hur de resonerar, det är så människor i stort resonerar och tänker kring nyheter. Skillnaden är bara att de som grupp har en lägre nyhetskonsumtion.  Det jag känner nu är att jag vågar säga att det som framkom i sällananvändarprojektet kan vi även se i undersökningen, det betyder att vi kan generalisera det till större grupper.

Nyhetsflöde