En allvarlig tågolycka, en omfattande skogsbrand. Blekinge drabbades av en serie tänkbara krislägen när Medier & demokrati-projektet ”Stärkt lokaljournalistik i krissituationer” övade scenarier. – Jag tror att vi borde ha scenarioövningar varje eller vartannat år för att stresstesta vår organisation och vårt arbetssätt så att vi kan bli ännu bättre när det bränner till, säger Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör på Blekinge Läns Tidning.
Forsknings- och innovationsprojektet ”Stärkt lokaljournalistik i krissituationer” syftar till att stärka just den lokala journalistikens förutsättningar i kriser och krig. Oberoende journalistik är en grundbult i demokratin och en motor för att informera människor och granska vad som sker i samhället. Journalistik identifierar och avslöjar även vilseledande information, vilket vid kriser – och i händelse av krig – är extra viktigt. Då kan verifierad och tillförlitlig information vara skillnaden mellan liv och död.
Utöver Blekinge Läns Tidning (BLT) och Medier & demokrati deltar Arvika Nyheter, Göteborgs universitet och Svenska Lottakåren i projektet. Utgångspunkten är att utforska om Lottakåren, med god lokalkännedom, kan vara en tillgänglig resurs för de lokala medierna som extra ”ögon och öron”. Inte minst i geografiska områden där få journalister är stationerade, vilket kan göra att lokalkännedom blir lidande.
I övningen – där Karlshamn med omnejd var testmiljö – var det framför allt två påhittade händelser som fick dramatiska konsekvenser för människor och samhälle: dels en kollision mellan ett godståg och ett persontåg, dels en skogsbrand. Scenarierna aktiverade BLT:s nyhetsledning som, delvis under stark tidspress, fick fatta olika journalistiska beslut.
Ett mål för dagen var att utforska i vilka situationer redaktionen eventuellt kunde dra nytta av kontakt med lottor för att skaffa sig bättre lokala lägesbilder.
Mimmi Karlsson-Bernfalk upplevde dagen som värdefull. I övningen agerade hon i sin ordinarie roll som chefredaktör.
– Dagen var överraskande lärorik, spännande och rolig. Det var exempelvis bra att kunna resonera kring publicistiska beslut på ett bredare plan än vad man kanske har möjlighet till när det är skarpt läge på riktigt. Så verkligen nyttigt att få göra det här, och att under realistiska former utforska om och hur vi kan samverka med Lottakåren, säger hon.
Bild: BLT
Peter Hang, kommunreporter i Karlshamn, var en annan deltagare från BLT.
– Det var en roligare måndag än vanligt! Vi ställdes inför klassiska utmaningar kring pressetik och samhällsansvar vid kris, och formatet att vid särskilda händelser kunna använda externa aktörer, som i det här fallet Lottakåren, var för mig en outforskad resurs, säger han.
Även deltagande lottor var positiva när de summerade övningen. Lottornas uppgift var att bidra med framför allt lokalkännedom och närvaro. De deltog fysiskt avskilt från redaktionen, fattade inga journalistiska beslut och ersatte heller inte tidningens kontakter med exempelvis polis, räddningstjänst och Trafikverket. Det lottorna bland annat kunde bidra med var första tidiga nyhetsbilder, rapportera om uppkomna trafikstockningar och ge förslag på kategorier i samhället som drabbades när plötsligt både järnvägen och den näraliggande Europavägen var avstängda.
– Vi tycker att det var en mycket bra övning där vi fick en inblick i hur journalister arbetar i krissituationer och att vi lottor kunde vara behjälpliga, säger Boel Holmström i Karlshamns lottakår.
Anna Katz, utbildningsstrateg inom Svenska Lottakåren, var inne på samma spår.
– Det var en dag som gav mycket energi och insikter för det fortsatta arbetet i projektet. Att öva tillsammans, så som vi gjorde, skapar engagemang och vilja att förstå varandras utmaningar och möjligheter på ett tydligare sätt.
Forskare vid Göteborgs universitet – professor Bengt Johansson och universitetsadjunkt Emil Östlund på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) – är engagerade i projektet och studerar hur de lokala medierna och Lottakåren samverkar. Under scenarioövningen observerade de hur aktörerna agerade.
– Övningen gav möjlighet att omsätta ord i praktik, att se hur interaktion mellan olika grupper och samarbeten skulle kunna fungera i ett skarpt läge. Jag upplevde att alla deltagarna dels var väldigt positiva och engagerade, dels att övningen gav ett antal aha-upplevelser om vad som krävs i en krissituation. Från forskarperspektiv fick vi med oss massor från dagen kring hur deltagarna reflekterade, både över sina egna roller och beslut och i relation till de andra som deltog. En toppendag, säger Bengt Johansson.
Bild: Johan Wingborg
Även Emil Östlund fick med sig värdefulla iakttagelser:
– En nyttig dag för att öka förståelsen mellan grupperna lottor och redaktion i en krissituation men också inom grupperna där det nu fanns tid för samtal och reflektion i direkt anslutning till dramatiska skeenden, något som är svårt att möjliggöra i ett skarpt läge, säger han.
”Stärkt lokaljournalistik i krissituationer”, som startade i september 2022, löper till och med årsskiftet 2024–2025. Även i och runt Arvika kommer en scenarioövning att genomföras innan projektets samtliga inslag och aktiviteter summeras och analyseras. Planen är att börja sprida konkreta resultat under senhösten.
– Jag har tidigare uttryckt att projektet är en spännande pilot i skärningspunkten mellan en förändrad omvärld och ett förändrat medielandskap, och så känns det. Jag tyckte det var fascinerande att se hur proffsigt deltagarna levde sig in i, och agerade, under övningen. Att lokalkännedom är en betydelsefull ingrediens för journalistiken tyckte jag också blev tydligt, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.
ABC om Stärkt lokaljournalistik i krissituationer
Projektparter: Blekinge Läns Tidning (Gota Media), Göteborgs universitet, Arvika Nyheter (NWT Media), Svenska Lottakåren och Medier & demokrati.
Projektperiod: 1 september 2022 till och med 31 december 2024.
Extern medfinansiär: Myndigheten för psykologiskt försvar.