Nyhetsläget är extremt och i medier och sociala medier blandas fakta med åsikter. Hur ska man navigera och faktagranska i ett sådant landskap?
Som en del av Medier & demokrati-projektet Stärkt journalistik i krissituationer bjöds Åsa Larsson från Källkritikbyrån in för att föreläsa för deltagarna.
I projektet Stärkt journalistik i krissituationer samarbetar lokala redaktioner med Lottakåren i två olika orter i Sverige, Arvika och Karlshamn, med målet att stå starkare vid händelse av kris eller krig. Framför allt ska Lottakåren bidra med ögon och öron, det vill säga stärka mediernas lokalkännedom ytterligare.
– När det är krig och kris skapas en extra gegga på ett annars ganska rörigt internet. I grunden finns det ju många som vill åt din uppmärksamhet och ett bra sätt att göra det på är att komma med spektakulära uttalanden eller påståenden. Dessutom finns bedragare och en vanlig flora av rykten och missförstånd, samt bakgrundspropaganda från olika politiska håll. Men ovanpå allt det där så har det nu landat djupt tragiska konflikter där åsiktsutbytet är jätteinflammerat, säger Åsa Larsson.
Åsa har lång erfarenhet av faktagranskning. Hon var en av grundarna av Viralgranskaren som fick Stora journalistpriset 2014 i kategorin Årets förnyare. Viralgranskaren blev senare det som idag heter Källkritikbyrån.
Under den här perioden upplever Åsa en förändring till det bättre vad gäller källkritik på nätet bland medborgarna. Men just nu, framförallt vad gäller konflikten mellan Israel och Hamas, är det ändå extra svårt.
Vad gäller nyhetsmedierna är de generellt duktiga på faktagranskning och källkritik, menar Åsa. Ibland blir det fel men då uppmärksammas det alltid.
– Däremot kan jag tycka att rättelserna är rätt svaga ibland, det vore bättre för nyhetskonsumenten ifall man skulle var stor i sina misstag än att försöka vara diskret med dem. Jag tror det skulle vara bra för källkritiken om principerna bakom hur nyheter produceras och varför det ibland blir fel var tydligare.
Stärkt journalistik i krissituationer är i allra högsta grad ett lokalt projekt, men det gör det än viktigare att ha en bred kunskap om faktagranskning.
– När hela världen är global och händelser kan få viral spridning bortom sin kontext är det oerhört viktigt att det finns lokala reportrar eller granskare som tar fram information så nära händelsen som möjligt. Ju fler ögon som finns på en händelse desto mer rättvist kommer den bli skildrad. Om händelsens olika nyanser kommer fram så tidigt och tydligt som möjligt gör det att felaktigheter har mindre chans att få fötter.
Har du några konkreta tips på hur man ska gå tillväga, om man vill öva upp sina färdigheter kring faktagranskning?
– För det första ska man tänka att det inte är så mycket en verktygssport utan mer en hållning. Man ska föreställa sig att när man går ut på nätet så är varje dag som första april. Man ska gå ut och tänka: idag ska jag inte bli lurad.
– För det andra tycker jag att man oftare i sin vardag när man läser något som är intressant, särskilt om man ska dela det vidare, bör söka upp mer information om det. Är du på en sajt så gå ut därifrån, gå till en sökmotor och sök på samma sökord och se vad andra säger om 1) den här sajten, 2) den här saken.
– Den tredje grejen är att sätta sig med några enkla guider som handlar om hur man undersöker bilder, filmer, sajter, hittar borttagna saker från nätet och så vidare. Om man tar den tiden och testar det några gånger och sen slentrianmässigt börjar undersöka saker, så kommer man ha en mycket enklare färd i informationsflödet.
På Källkritikbyråns sajt finns guider för hur man granskar filmer, bilder och sökmotor-tricks. Åsa tipsar även om Bellingcats verktygslåda.
ABC om Stärkt lokaljournalistik i krissituationer
Projektparter: Blekinge Läns Tidning, Göteborgs universitet, NWT Media, Svenska Lottakåren och Medier & demokrati.
Projektperiod: 1 september 2022 till och med 30 juni 2024.
Extern medfinansiär: Myndigheten för psykologiskt försvar.