Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Publikationer

Medier & demokrati har en nyckelroll för att sprida kunskaper och innovationer i gränslandet medie- och demokratiutveckling, vilket bland annat sker via rapporter av olika slag som du kan ta del av här nedan. 

Medier & demokrati publicerar först och främst unika rapporter från programmets egna projekt, men ibland också specialversioner av intressanta rapporter från andra källor. Här samlar vi de rapporter som har getts ut för att du ska kunna ladda ned dem och få till dig informationen. 

Rapporter

Rapporter

  • Konstruktiv journalistik – lägesrapport om en omstridd rörelse

    Publicerad den 30 september 2020

    Rapport 2020:3

    Rörelsen konstruktiv journalistik är kontroversiell. Förespråkarna och skeptikerna är oense om mycket. Men samtidigt används rörelsens metoder helt eller delvis i många nyhetsmedier. I rapporten beskriver och analyserar Petter Beckman den konstruktiva journalistikens utveckling, verktyg och framtid. Förespråkarna för konstruktiv journalistik menar att nyhetsjournalistikens starka problem- och konfliktfokus leder snett. De ser ett behov av fler perspektiv, fler röster, och att journalistiken visar på lösningar. Skeptikerna tycker att mediernas granskande grunduppdrag då riskeras.
    Författare till rapporten är journalisten Petter Beckman, en av rörelsens pionjärer i Sverige. Han har som redaktör, tidningsägare och projektledare drivit element av konstruktiv journalistik under mer än 20 år; på Dagens Nyheters mobila redaktion, som journalistlärare på Södertörns högskola, som medgrundare och chef på tidningen Södra Sidan, och numera inom DirektPress lokaltidningar som projektledare för experimentet #EttSthlm. 
    Han ser flera skäl till att rörelsen konstruktiv journalistik är intressant.
    Rörelsen pekar på ett vägval och ett dilemma för nyhetsjournalistiken som blivit alltmer aktuellt med den växande polariseringen och svartsynen i samhällsdiskussionen. Journalistiken måste fråga sig hur vårt invanda problem- och konfliktfokus påverkar samhällsutvecklingen och relationen mellan olika grupper. Journalistiken tvingas också att klargöra sin roll i det offentliga samtalet, i det nya konkurrensläget, säger han. 
    I rapporten beskriver och analyserar Petter Beckman hur konstruktiv journalistik används i bland annat de stora public service-bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och flera kommersiella lokala medier. Han presenterar också tio praktiska verktyg för konstruktiv journalistik, söker svar inom forskarvärlden och reflekterar över utvecklingen framåt. 
    Vad vill du att rapporten ska ge läsarna?
    – Rapporten kastar ljus över en problematik som jag tror att många går och funderar på, men som sällan formuleras så tydligt. Eftersom den här trenden hittills har gått ganska obemärkt förbi både inom journalistikforskningen, branschdiskussionen och samhällsdebatten som helhet hoppas jag att den ska väcka tankar och ge impulser till vidare debatt, konkret redaktionellt utvecklingsarbete och till fortsatt forskning, säger Petter Beckman.

    Visa (pdf 6.33 MB)
  • Digitalisering, data och AI förändrar journalistiken och medieaffären

    Publicerad den 16 juni 2020

    Rapport 2020:2

    Rapporten är Medier & demokratis andra med fokus på datadriven utveckling och artificiell intelligens. Dels utifrån AI:s breda och snabba framväxt som samhällsfenomen. Dels utifrån tillämpningar, möjligheter och utmaningar specifikt inom mediesektorn. Författare är Anders Thoresson, projektledare för satsningen ”Mediebranschen och AI” vid Lindholmen Science Park, och Jenny Wiik, medieforskare inom Medier & demokrati och AI Innovation of Sweden, och som driver projektet ”Automatiseringen av journalistiken. Innovation, samarbete och knowledge management vid implementering av AI i nyhetsföretag.”

    I inledningskapitlet välkomnar Anders Thoresson till tredje decenniets IT-boom, beskriver hur ökad tillgång till data och artificiell intelligens kan användas. I de fyra följande avsnitten intervjuas personer inom AI-utvecklingen, inte minst kopplat till just mediebranschen:

    • AI-experten Daniel Gillblad ger sin syn på vad journalister och mediechefer behöver förstå inför framtiden.
    • Sören Karlsson, vd för United Robots, bedömer att robotar – räknat artikel för artikel – kommer att producera en majoritet av innehållet i en genomsnittlig svensk morgontidning om fem år.
    • Isabelle Johansson, projektledare för Svenskt språkdatalabb vid AI Innovation of Sweden, berättar om en satsning där språkberoende branscher kan vinna mycket på samverkan. Medier är en sådan.
    • Aleksander Lidén Pettersen vid analys- och automatiseringsföretaget Linkpulse reflekterar om hur maskininlärning skapar förutsättningar för att vässa nyhetssajternas förhållande till sin publik.

    I det avslutande kapitlet samlar Jenny Wiik ihop kunskaper och perspektiv från ett antal intressanta forskningsstudier kring hur journalistiken förändras och påverkas av automatisering och AI.

    Visa (pdf 2.84 MB)
  • Beta Borås accelerar BT:s digitala resa

    Publicerad den 10 mars 2020

    Rapport 2020:1

    Beta Borås 2-projektet ger fördjupade kunskaper om 25-35-åringars syn på lokal samhällsjournalistik och betalningsvilja. Projektet påverkar också Borås Tidnings innehåll, sätt att arbeta och hur journalistiken sprids och marknadsförs. På vilka sätt kan du ta del av i den här slutrapporten.

    Projektet ”Beta Borås steg 2: Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt” tog vid efter det första steget där den unika testredaktionen Beta Borås vid Borås Tidning stod i centrum. Även i uppföljaren har den centrala frågan varit vilken lokal samhällsjournalistik som är relevant för 25-35-åringar. 
    I det andra projektsteget har journalistik, arbetsmetoder och marknadsföring testats direkt i Borås Tidnings ordinarie organisation och i samspel med mediehusets egna publiceringskanaler. Och genom kvalitativa publikundersökningar (fokusgrupper) får du ta del av målgruppens synpunkter.
    Resultaten är spännande och intressanta för mediebranschen. I rapporten får du tips om vilken lokaljournalistik som lockar. Du kan läsa om hur BT framgångsrikt marknadsför sitt innehåll i sociala kanaler, och hur det påverkar inriktningen av en ny tjänst som ska öka antalet digitala prenumeranter.
    ”Sammanfattningsvis går det att skönja hur ett nytt paradigm initierats på Borås Tidning, där redaktionen blir mer delaktig i marknadsföringen av journalistiken”, skriver medieforskaren Maria Zuiderveld i sin analys. 
    I rapporten berättar projektmedarbetarna om arbetssätt, val av innehåll och digitala verktyg. BT:s redaktionella ledning beskriver hur Beta Borås 2 har förstärkt och skyndat på mediehusets digitala utveckling. 
    Forskare vid Södertörns högskola och RISE Interactive analyserar Beta Borås journalistik, sätt att arbeta med marknadsföring, utmaningar i redaktionella förändringsprocesser, och målgruppens syn på material och betalningssätt. 
    Deltagarna i fokusgrupperna efterfrågar fakta och folkbildande material. De betonar vikten av transparens och trovärdighet, och att till exempel källor ska anges noggrant och på framskjutna placeringar. Och när materialet är relevant kan 25-35-åringar visst tänka sig att betala för lokal journalistik. Men inte för allt, och de föreslår nya och i deras ögon enklare sätt att betala. 
    I rapportens slutkapitel ”Sju utmaningar för framtidens journalistik” poängterar forskarna Magnus Eriksson och Kristina Knaving på RISE Interactive att det digitala landskapet ställer allt större krav på medier och journalistik. De understryker att en ökad medvetenhet kring källkritik blir viktigare både för nyhetsredaktioner och läsare; precis det som deltagarna i fokusgrupperna uttryckte. ”Nya tekniska möjligheter och sätt att manipulera bild, ljud och video gör att det krävs ännu mer av informationsgranskare innan information kan bedömas vara tillförlitlig”, skriver de. 
    Projektet ”Beta Borås steg 2: Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt” har bedrivits i samverkan mellan Borås Tidning, Gota Medias utvecklingsteam, RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.
    Projektet finansierades av externa medel från Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning och från Gota Media, och genom egna insatser från projektets parter. 

    Visa (pdf 10.41 MB)
  • AI och journalistiken

    Publicerad den 17 december 2019

    Rapport 2019:4

    Hur förändrar AI nyhetsmediernas redaktionella vardag? Hur påverkas den journalistiska etiken och vilka nya kompetenser behöver mediehusen? I Medier & demokrati-rapporten ”AI och journalistiken” diskuteras de och andra frågor kopplade till nyhetsmediernas ökade användning av AI och automatisering.
     
    Rapporten ”AI och journalistiken” sammanfattar konferensen med samma namn som AI Competence for Sweden, Göteborgs universitet och Medier & demokrati arrangerade på Lindholmen i Göteborg hösten 2019. Deltog gjorde framför allt mediechefer och forskare och syftet var att dela erfarenheter och gemensamt spana in i framtidsscenarier just kring AI och automatisering inom journalistiken. Tre teman dominerade dagen:

    -AI i den redaktionella vardagen.
    -Hur förändrar AI etik och praxis?
    -Vilka kompetenser behöver mediebranschen?

    Huvudtalare och inspiratörer var Daniel Nordström, chefredaktör på VLT i Västerås, Carl-Gustav Lindén, forskare vid Helsingfors universitet och Södertörns högskola, Cecilia Campbell, Chief Marketing Officer på United Robots, Avery Holton, docent vid University of Utah och Tomas de Souza, tidigare innovationsdirektör vid Bonnier News, numera konsult.
    Därutöver samtalade konferensens deltagare utifrån de tre spåren i parallella workshops.
    – Vi fick positiv respons på dagen och vår förhoppning är att rapporten kan ge den som inte var på plats en övergripande ögonblicksbild av möjligheter och utmaningar när AI och automation blir vanligare delar dels i det redaktionella arbetet, dels i mötet med användarna, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.
    Visa (pdf 7.69 MB)
  • Nyhetsmedierna och dialogen

    Publicerad den 19 november 2019

    Rapport 2019:3

    Det är viktigare än någonsin att vårda relationen till publiken för trovärdighetens och transparensens skull. Det är medieföretagen överens om även om strategierna skiljer sig åt. Medier & demokratis tionde rapport – Nyhetersmedierna och dialogen – berättar om hur fem aktörer resonerar och hur resultaten ser ut. Rapporten skildrar även vad forskningen sett och ser för framtida utveckling.

    Digitaliseringen öppnade nya möjligheter och förväntningar på dialog mellan dels medier och publik, dels mellan användare. Men den nyfunna kontakten, framför allt i nyhetssajternas kommentarsfält, gick förhållandevis snabbt överstyr. De flesta mediehus – trötta på debatter som spårade ur – valde att stänga ned sina kommentarsfält. En annan tydlig orsak var att publiken i hög grad flyttat sin debatt- och samtalslust till sociala medier. De senaste två åren har emellertid fler och fler nyhetsmedier valt att återinföra kommenteringsmöjligheten på sina nyhetssajter. Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på Dagens Nyheter, menar att samtalen med publiken bör föras just där. – Det är klart att publiken i första hand ska kommentera våra artiklar på dn.se, säger han.
    Författare till rapporten är Ninni Jonzon, mediekonsult och tidigare bland annat redaktionschef på Göteborg-Posten, och Ulrika Andersson, docent inom journalistik, medier och kommunikation och forskningsledare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
    Hittills är det få redaktioner som erbjudit sin publik någon större plats. Åtminstone inte i själva nyhetsproduktionen. – Studier visar att devisen ”vi skriver – du läser” fortfarande är solid, skriver  Ulrika Andersson.
    Syftet bakom medieföretagens återuppväckta intresse för dialog med publiken är att utvecklas till attraktiva mötesplatser för engagemang. Entreprenörsföretaget Ifrågasätt – ett av de bolag som erbjuder lösningar för kommentering – ser också att fungerande dialoger gör att lästider på artiklar ökar upp till 25 procent. För mediehuset Norran har dialog med läsarna hela tiden varit i fokus. Hockeybloggen där lokala stoltheten Skellefteå AIK engagerar har till och med blivit en maktfaktor. I den driver Norrans sportreportrar och hockeylagets supportrar innehåll och debatt.
    Just redaktionernas deltagande är en nyckel. Om det deltagandet saknas blir responsen därefter. Emanuel Karlsten, journalist och digitala medier-expert, tycker att det funnits och finns en distans mellan medierna och publiken. Istället för att bygga närhet och relationer upplevs journalisterna som en elit.
    – Problemet har hela tiden varit kulturen som finns i relationen till kommenterandet; det har aldrig funnits någon glädje i eller längtan efter att föra sådana samtal på redaktionerna, säger han.
    Vad är då ett framgångsrikt receptet framåt? Emanuel Karlsten menar att det handlar om att skapa en kultur där folk blir sitt bästa jag, där kommentarsfälten är lika viktiga som artiklarna. 

    Visa (pdf 12.72 MB)
  • Medierna och lokalvalen 2018

    Publicerad den 20 maj 2019

    Rapport 2019:2

    För första gången sedan 2006 har mediernas betydelse för de lokala valrörelserna undersökts. I ett unikt forskningsprojekt under 2018 – 2019 har Mittuniversitetet, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park i samverkan studerat och analyserat varierande lokala och regionala valrörelser.

    Resultatet presenteras i rapporten ”Medierna och lokalvalen” som visar att sociala medier och mobila plattformar i grunden har förändrat medieanvändningen.

    Medieforskarna och rapportförfattarna – Lars Nord vid Mittuniversitetet, samt Gunnar Nygren och Sanna Volny vid Södertörns högskola – konstaterar att de lokala medierna har tappat sin tidigare självklara position när det gäller bevakningen av de lokala valrörelserna.

    Nyhetsmedierna har dock inte ersatts av sociala medier utan det handlar snarare om ett komplement. Det är i fortfarande i hög grad nyheter framtagna av traditionella medier och information från de politiska partierna som återpubliceras, sprids och debatteras.

    Studien visar också att det är helt avgörande för både debatten och engagemanget på sociala medier att det finns en het politisk fråga i valrörelsen. Ett tydligt exempel är sjukhusstriden i Sollefteå där den lokala Facebook-sidan Framtidens sjukhus med över 14 000 medlemmar blev en drivande kraft i opinionsbildningen och därmed förstärkte den lokala politiska debatten.

    Så även om sociala medier – i första hand Facebook – lett till en mer sammansatt och splittrad mediekonsumtion finns det också en demokratisk vinst när fler kan ta del av mediernas innehåll och partiernas budskap.

    – Vi lever fortfarande i en värld där lokala nyheter har ett värde men sättet på vilket de når människor har förändrats, säger Lars Nord, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap.

    Projektet har finansierats av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.

    Visa (pdf 4.61 MB)
  • Facebook-kartan vässade SVT:s valbevakning

    Publicerad den 19 mars 2019

    Rapport 2019:1

    Sveriges Televisions Facebook-kartan blev ett tillskott i höstens valbevakning. Kartan visualiserade och bidrog i granskningen av opinionsbildningen i sociala medier. 

    I 2019-års första rapport från Medier & demokrati skildrar SVT:s digitalredaktör Malin Dahlberg utvecklingen och det dagliga arbetet, och medieforskaren Ulrika Andersson sätter Facebook-kartan i en akademisk kontext.

    Satsningen bottnar i debatten om desinformation på sociala medier. Sajten SVT Opinion, som ligger under SVT Nyheter, fick under 2018 ett nytt uppdrag, vilket bland annat innehöll bevakning av opinionsbildning på just sociala medier. 

    Hur går det till när vissa debatter hamnar på agendan och andra blir osynliga? Facebook-kartan och de tillhörande granskningarna är en av SVT:s publiceringar som svarar mot det uppdraget. 

    Kartan har och hade två olika funktioner. Dels som tjänst för publiken. Dels som researchverktyg för redaktionen. Mängden och mönstren av data kom till användning för flera granskningar.  Facebook-kartan visade främst de stora rörelserna i valdebatten – just på Facebook. Därför blev kartan mer användbar för att följa valdebatten, generera nyheter och granskningar än som redskap för källkritik, skriver Malin Dahlberg.

    Metoden som kartan bygger på kan användas i flera andra sammanhang. I lokala val och debatter, eller exempelvis till sådant som nästa amerikanska presidentval. Kanske skulle den även kunna utvecklas för att kartlägga desinformation. 

    Medieforskaren Ulrika Andersson sätter i rapporten Facebook-kartan i ett vidare perspektiv. Hon knyter an till resultat från forskning om vilka samhällsfrågor som människor upplever som viktigast, liksom vilken inriktning svenska nyhetsmedier har haft. Hon redovisar även några studier som fokuserar på svenskarnas användning av sociala medier, och då särskilt Facebook. De visar att det finns mönster i användandet som är viktiga att hålla i minnet. 

    Visa (pdf 3.54 MB)
  • Folkbildning och lekfullhet lockar 25-35-åringar

    Publicerad den 12 december 2018

    Rapport 2018:6

    Konstruktiv, folkbildande och lekfull journalistik – framgångsfaktorer för att nå 25-35-åringar. Det visar det experimentella Beta Borås-projektet. Läs slutrapporten om den unika testredaktionens lokala samhällsjournalistik och fokusgruppernas reaktioner.

    Slutrapporten visar att Beta Borås journalistik på skilda sätt skiljer ut sig från det som forskare tidigare har sett av lokal samhällsjournalistik. Testredaktionens satsning på folkbildning är mycket intressant. 
     
    – Ledorden har varit transparens, prestigelöshet och enkelhet: att inte låtsas att man vet mer än läsaren, skriver medieforskaren Maria Zuiderveld i sin analys. 

    Beta Borås publiceringar kombinerar även flera olika medieformer, så kallad multimodalitet. Text, ljud, bild, grafik och video används tillsammans. Inte minst är redaktionens fokus på bild och video spännande. Texten är ofta mer ett komplement än en huvudingrediens.

    Vad tycker då fokusgrupperna om Beta Borås journalistik? De är i grunden mycket positiva till mer folkbildande, konstruktiva och lösningsorienterade inslag. De lockar fokusgrupperna mer än material om konflikter. Fokusgrupperna uppskattar också en mer lekfullt och varierat presenterad journalistik, som använder format som video, 360-bilder, tidslinjer och bildspel.

    Beta Borås har varit centrum för forsknings- och innovationsprojektet ”Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt”. Projektet har drivits i samverkan mellan Borås Tidning, RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Visa (pdf 4.05 MB)
  • Kreativa berättargrepp förnyade valbevakningen

    Publicerad den 16 oktober 2018

    Rapport 2018:5

    Vilken valbevakning gör 25-35-åringar om de får agera helt självständigt och utan att styras av inneboende kulturer? Den frågan får du perspektiv på i denna andra delrapport om testredaktionen Beta Borås.

    Forskarna Maria Zuiderveld vid Södertörns högskola och Magnus Eriksson på RISE Interactive har studerat hur testredaktionen arbetat under årets intensiva valrörelse.
    I delrapporten kan du läsa om hur de analyser Beta Borås självständiga agenda, serviceinriktade samhällsjournalistik och unika kombinationer av digitala tekniker och berättarformer.

    – Sammanfattningsvis bröt Beta Borås valbevakning från det som observerats i tidigare studier av lokaljournalistik och valrörelser. Journalistiken präglades av självständighet, kreativitet och multimodalitet. Med hjälp av nya tekniska verktyg har Beta Borås visat flera exempel på hur den lokala valbevakningen kan förnyas, skriver Maria.

    Beta Borås är centrum för forsknings- och innovationsprojektet ”Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt”. Projektet drivs i samverkan mellan Borås Tidning, RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Visa (pdf 2.38 MB)
  • Från gratis till betalinnehåll

    Publicerad den 4 september 2018

    Rapport 2018:4

    I princip alla mediehus satsar nu på att ta betalt på nätet. Drömmen är att de digitala läsarintäkterna ska kompensera det oundvikliga tappet i print, och många aktörer vittnar om rejäla framgångar. Mediehusens erfarenheter tas upp i den nya rapporten från Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Utmaningarna och svårigheterna är många. Inte minst att fånga de yngre och behålla dem. De som i dag skaffar en digital plusprenumeration är betydligt yngre än de traditionella printläsarna. Samtidigt är de inte ett dugg lojala, de har höga krav och vill själva vara med och påverka innehållet.

    Medan medierna är klart optimistiska är tonläget ett annat hos flera medieforskare. De är mer skeptiska till mediernas förmåga att ta betalt på nätet.

    – Lokaltidningarna måste acceptera att de ha förlorat sin särställning, marknaden fungerar inte som förut, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare för Nordicom.

    I Medier & demokratis nya rapport ”Från gratis till betalinnehåll” delar mediehusen Mittmedia, Hall Media, NWT-gruppen, Gota Media, Stampen Media, Dagens Nyheter och Aftonbladet med sig av sina bästa och konkreta erfarenheter samt tips för att attrahera användarna att betala för digitalt innehåll. Forskare ger också sin syn på vad tidningarna kan lära av spelindustrin, en bransch som även den har utmaningen att få användarna att betala.

    Visa (pdf 2.39 MB)
  • Interaktiv innovation imponerar

    Publicerad den 19 juni 2018

    Rapport 2018:3

    I ett unikt forsknings- och innovationsprojekt har testredaktionen Beta Borås givits fria händer att experimentellt söka svar på hur och vilken lokal samhällsjournalistik som attraherar 25-35-åringar.

    Ett utmanande uppdrag: målgruppens läsning av tidningar – inte minst på papper – har minskat dramatiskt. Istället är Facebook numera 25-35-åringars vanligaste kanal till lokala nyheter.

    Ladda gärna ner första delrapporten om Beta Borås. Redan efter två och en halv månad publiceras exempel på nyskapande digital, interaktiv och mer informationstät journalistik.

    - Beta Borås känns fortfarande som något nästan overkligt. Men det räcker inte att vi gissar oss till hur framtidens journalistik ska se ut. För det behövs forskning och här finns också en demokratisk dimension som är viktig, menar Stefan Eklund, chefredaktör för Borås Tidning.

    Borås och Borås Tidning är projektets centrala testmiljöer. Övriga deltagande aktörer är RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Visa (pdf 3.15 MB)
  • Växla ned i print – flipp eller flopp?

    Publicerad den 24 april 2018

    Rapport 2018:2

    - Är det rätt att minska antalet utgivningsdagar i print? 
    - Vad betyder det för journalistiken – både i papperstidningen och digitalt? 
    - Hur går det med intäkterna och vad säger läsarna?

    Det är några av de frågor som behandlas i denna högaktuella rapport. 

    I Norge har flera dagstidningar lyckats gå ned i frekvens, behålla priset och bli lönsamma. I Sverige funderar många mediehus över hur de ska tänka, planera och genomföra en sådan stor förändring. Här kan du lära av dem i Norden som har färska erfarenheter av att minska utgivningsfrekvensen – bland andra Trelleborg Allehanda och Bärgslagsbladet/Arboga Tidning i Sverige, och Halden Arbeiderblad, Brønnøysunds Avis och Fremover i Norge.

    Ladda gärna ned rapporten Nordiska erfarenheter av frekvensnedgång i print, den ger dig en intressant bild av en komplex och inte alldeles enkel fråga. Du får också handfasta tips och råd av dem som har gjort eller är mitt uppe i förändringen. Rapporten innehåller även medieforskares syn på frekvensnedgång och hur den lokala demokratin kan påverkas.

    Visa (pdf 5.11 MB)
  • Facebook nu jämsides med norska lokalmedier

    Publicerad den 26 mars 2018

    Rapport 2018:1

    I Norge har Facebook på kort tid blivit en lika viktig källa till lokal information som lokala tidningar och public service-medier. Nästan 80 procent av medborgarna uppger att de använder sig av Facebook för att uppdatera sig på vad som sker där de bor. Det visar en stor undersökning gjord som en del av forskningsprojektet ”Digitization and Diversity” vid Handelshögskolan BI i Oslo.

    – Vår rapport bidrar till en bättre förståelse för den digitala transformation som lokala medier är mitt uppe i. Dessa har inte längre en unik position utan Facebook är nu en av de mest använda kanalerna för att uppdatera sig på händelser i närsamhället, säger Ragnhild K Olsen, en av forskarna bakom rapporten.  

    Den norska undersökningen visar också att de lokala medierna står inför en stor utmaning när de försöker ta betalt för digitalt innehåll. Bara en av fyra tycker att betalmaterial är bättre än gratismaterial.

    Ladda gärna ned rapporten Användning av lokala nyhetskällor i Norge. Den ger dig en intressant inblick och insikt i dagens medielandskap, som blir allt mer differentierat och komplext. Rapporten visar också hur en omdiskuterad global mediejätte som Facebook har tagit plats i människors vardagsliv.

    Visa (pdf 4.46 MB)
  • 300 procent upp för prisat journalistiskt integrationsprojekt

    Publicerad den 21 december 2017

    Rapport 2017:1

    Kb Mosaik är Kristianstadsbladets satsning för att med breddat och skräddarsytt innehåll på flera språk främst nå nya invånare med utländsk bakgrund. På kort tid har tidningen etablerat möten och nätverk, och fått kunskaper och material som tidigare saknades.
     
    Innehållet publiceras både digitalt och i pappersform, och den speciella papperstidningens upplaga har ökat 300 procent – från 4 500 till 18 000 ex per utgivning. Ytterligare tre kommuner är nu intresserade av att delta i projektet.

    Ladda gärna ner rapporten + 300 procent i Kristianstad och ta del av hur det journalistiska demokrati- och integrationsprojektet Kb Mosaik är uppbyggt och organiserat, vad målen är och hur erfarenheterna såg ut efter ett och ett halvt år.

    Visa (pdf 3.96 MB)