Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Publikationer

Medier & demokrati har en nyckelroll för att sprida kunskaper och innovationer i gränslandet medie- och demokratiutveckling, vilket bland annat sker via rapporter av olika slag som du kan ta del av här nedan. 

Medier & demokrati publicerar först och främst unika rapporter från programmets egna projekt, men ibland också specialversioner av intressanta rapporter från andra källor. Här samlar vi de rapporter som har getts ut för att du ska kunna ladda ned dem och få till dig informationen. 

Rapporter

Rapporter

  • I huvudet på sällananvändare

    Publicerad den 31 maj 2022

    Rapport 2022:2

    Vad påverkar människors val att ta del eller inte ta del av nyheter? Vilken journalistik lockar, vilken stöter bort? Den här rapporten från Medier & demokrati ger nya och unika inblickar i hur sällananvändare i åldersgruppen 20–40 år resonerar om nyheter och samhällsjournalistik.

    Rapporten ”I huvudet på sällananvändare” är skriven av medieforskarna Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation, och Maria Jervelycke Belfrage, adjunkt i journalistik, båda vid Göteborgs universitet. Rapporten utgår från deras studie där 24 intervjupersoner har fått svara på frågor om sin egen nyhetsanvändning och varför de väljer respektive väljer bort vissa ämnen och medier. Syftet är att försöka förstå vad som påverkar nyhetsexponeringen bland individer i 20–40-årsåldern. 

    Resultaten visar att det finns en stark uppfattning om att man bör hålla sig uppdaterad om vad som händer i samhället, men att det inte kan ske villkorslöst. Bland annat informationsutmattning, betalväggar och upplevd subjektivitet i nyhetsjournalistiken är centrala skäl för att välja bort att ta del av nyheter.

    – Många mår dåligt av det ständiga flödet av nyheter, liksom av nyhetsjournalistikens innehåll med fokus på problem och elände, för att använda intervjupersonernas egna beskrivningar. Det leder till att de inte orkar engagera sig i nyheterna, en form av informationsutmattning, säger Ulrika Andersson. 

    Personerna i studien säger sig också ha en upplevelse av att medierna inte är oberoende när de rapporterar, utan att de snarare driver en egen agenda. Så här säger en av de intervjuade: ”Alltså, jag tror nästan att dom har nåt uppdrag liksom, att det här är tidningens åsikt”. Så här säger en annan: ”Speciellt online… märker man att vissa tidningar håller stenhårt på en viss linje och tar bara upp vissa nyheter”.

    – Den upplevda subjektiviteten påverkar i hög utsträckning intervjupersonernas förtroende för medierna, säger Ulrika Andersson.

    Rapporten tar också upp faktorer som enligt de intervjuade kan locka dem att ta del av nyheter. Som att journalistiken ska vara tydligt oberoende, baserad på fakta och gärna lösningsorienterad.

    – En lösning på en del av informationströttheten som lyfts fram av några deltagare är ett ökat fokus på problemlösning i nyhetsjournalistiken, säger Ulrika Andersson.   

    Denna andra delrapport från det pågående forskningsprojektet ”Medieborgare i nyhetsskugga” kommer att följas av en slutrapport i höst. Projektparter är Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet och Medier & demokrati. Extern finansiär är Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.

    Visa (pdf 4.09 MB)
  • AI och automatisering

    Publicerad den 8 februari 2022

    Rapport 2022:1

    Användandet av artificiell intelligens växer inom nyhetsmedier. Men hur ser nyckelpersoner i branschen på teknikens möjligheter och utmaningar? I en undersökning – genomförd inom Medier & demokrati-projektet ”Automatiseringen av journalistiken” – svarar drygt 50 mediechefer i Norden, och i rapporten ”AI och automatisering” fördjupas resultaten tillsammans med intervjuer, analyser och nya frågeställningar.

    Undersökningen i forskningsprojektet ”Automatiseringen av journalistiken” visar att de flesta medier redan har infört någon form av AI, men att det ändå finns en utbredd känsla av att ligga efter i utvecklingen. Det finns en tilltro och optimism kring de möjligheter AI kan betyda för journalistiken och respondenterna avvisar föreställningar om att AI ska ”ta över” beslut från mänskliga journalister och redaktörer. I stället pekar de på tekniken som ett redskap för att förstärka och utöka mänskliga förmågor. När det gäller ledarskap, strategi och samarbete blir det tydligt att det finns utvecklingspotential. 

    – Det finns fortfarande en ovana vid projekt mellan redaktion och teknik vilket riskerar att sätta hinder för framgångsrik innovation, säger medieforskaren Jenny Wiik, projektledare för ”Automatiseringen av journalistiken”. I rapporten vill vi visa goda exempel på hur man kan möta de utmaningarna.

    I rapporten delas också kunskap och erfarenheter från Medier & demokrati-ledda pilotprojektet Mediebranschen och AI i vilket koncernerna Bonnier News Local, Stampen och Sveriges Television deltar. Speciellt med fokus på ”Fakturakollen”, en prototyp delvis utvecklad med teknik från Airbnb och som just nu testas inom ramen för samarbetet. Därtill skriver Agnes Stenbom och Olle Zachrison – Schibsted och Sveriges Radio – om branschens behov av utbyte och samarbeten för att hänga med i och den accelererande teknikutvecklingen.

    Rapporten presenterar även pågående case ute på medieföretag. Exempel ges från politiksajten Altinget och från NWT Media. 

    Visa (pdf 4.6 MB)
  • Lokalredaktören & framtiden

    Publicerad den 15 december 2021

    Rapport 2021:3

    Vilka förväntningar har publiken på framtidens lokalredaktörer? Och hur kan lokala medier skapa större engagemang och nya former för lokaljournalistik? Det är huvudfrågorna i denna rapport, som tar avstamp i Olofström och Ronneby.

    Rapporten utgår ifrån forsknings- och innovationsprojektet Lokalredaktör 2.0, som bedrevs under 2021. Målet var att undersöka hur ett mediehus som Sydöstran i Blekinge kan vara en betydelsefull aktör och stärka sin roll i lokalsamhället. 

    Fyra av Sydöstrans lokalredaktörer – i Olofström och Ronneby – stod i centrum för projektet. De gjorde djupintervjuer med ett 25-tal invånare på de två orterna. Med frågor som: Vad vill du att Sydöstran ska bevaka? Hur ska en journalist på en lokalredaktion arbeta på ett optimalt sätt? Hur viktigt är det att journalisten är stationerad på orten som bevakas?

    Dessa djupintervjuer var grunden för projektet, och de förbereddes och analyserades vid workshops ledda av medieforskaren Malin Picha Edwardsson på Södertörns högskola.
    Vad tycker då Sydöstrans publik i de båda kommunerna? Jo, bland många spännande röster och blandade budskap går det att urskilja tydliga trender. Invånarna vill att lokalredaktörerna ska vara närvarande, granska makten, ta större plats och utmana mer. Andra budskap är att tidningen ska ge nyanser, men även vara en plats för underhållning och avkoppling, en tillflykt i en stressad vardag. Därtill krävs nytänkande kring livejournalistik och rörligt berättande.

    Malin Picha Edwardsson menar att det är angeläget att fundera över på vilka sätt det går att öka kontaktytorna med läsarna.
    ”På olika sätt kan man försöka bli ännu mer kreativ och skapa upplevelser för läsarna, där tidningen i ännu högre grad blir en aktiv samhällsaktör och någon att räkna med i den lokala samhällsdebatten”, skriver hon.

    En annan betydande del i rapporten handlar om de förändringar som lokalredaktörerna själva upplever i vardagsarbetet. I sin analys listar Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson ett antal konkreta åtgärder som han vill genomföra. Till exempel: skapa liveflöden för varje kommun med superlokala nyheter, satsa på mer rörligt berättande, mer lösningsorienterat och involverande material, och flytta ut redaktionen i olika stadsmiljöer med jämna mellanrum.
    ”Vi bör tänka på att ha stora öron och att utforma journalistiken ännu mer i samspel med publiken. Då kan vi återfå vår roll som lokal lägereld som skapar samhörighet i bygden”, skriver han.

    Projektet Lokalredaktör 2.0 initierades av tidningen Sydöstran, med Södertörns högskola och Medier & demokrati som samverkansparter. Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson ledde arbetet. Medieforskaren Malin Picha Edwardsson på Södertörns högskola ansvarade för forskningen, medan Medier & demokrati bidrog med rådgivning och spridning av de kunskaper och erfarenheter som projektet gav. 

    Projektet omfattade drygt 900 000 kronor, varav parternas egna insatser utgjorde två tredjedelar medan en tredjedel var Innovations- och utvecklingsstöd till Sydöstran från Mediestödsnämnden.

    Visa (pdf 7.8 MB)
  • Sällananvändare av nyheter

    Publicerad den 4 maj 2021

    Rapport 2021:2

    Vilka grupper tar inte del av nyheter och samhällsjournalistik? I en ny rapport från Medier & demokrati får du svar om sällananvändare och hur de särskiljer sig. De är yngre, mindre intresserade av politik, och har bland annat lägre förtroende för andra människor och medier.

    Rapporten ”Sällananvändare av nyheter” är skriven av medieforskaren Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. I centrum står frågan om vilka som sällan eller aldrig tar del av nyheter. 

    Med utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen och Medborgarpanelen, båda genomförda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, granskas grupperna 20-29-åringar, 30-44-åringar samt 45-79-åringar. Skillnaderna mellan grupperna är distinkta.

    – Jag skulle säga att skillnaderna framför allt är kopplat till ålder och till hur intresserad man är av vad som händer i samhället. Yngre tar generellt del av nyhetsmedier i lägre utsträckning än äldre, och det är också bland yngre som störst andel sällananvändare finns, säger Ulrika Andersson.

    Sällananvändarna skiljer också ut sig på många andra sätt. De är betydligt mindre intresserade av politik, och deras förtroende för centrala samhällsinstitutioner är lägre, inte minst när det gäller förtroende för medier och politiker. Forskningsstudien visar också hur betydelsefulla sociala medier är för konsumtionen av nyheter, särskilt bland yngre.

    – Sociala medier är det vanligaste stället för yngre att ta del av nyheter, så jag skulle säga att de är mycket viktiga. Nyheter i sociala medier bidrar till att upprätthålla yngres nyhetsanvändning på en fortsatt hög nivå, säger Ulrika Andersson.

    Det här är den första delrapporten från forskningsprojektet ”Medieborgare i nyhetsskugga”. Projektparter är Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet och Medier & demokrati. Extern finansiär är Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.

    Visa (pdf 6.18 MB)
  • Den lokala journalistikens återkomst

    Publicerad den 9 februari 2021

    Rapport 2021:1

    De senaste åren har lokala medier ofta diskuterats i termer av kris och nedläggningar. Men utvecklingen är på väg att vända – den lokala journalistiken vinner terräng. 2021 års första rapport pekar på många möjligheter, men också stora utmaningar.
    Rapporten ”Den lokala journalistikens återkomst” är skriven av medieforskarna Gunnar Nygren, professor emeritus vid Södertörns högskola, och Carina Tenor, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
    Rapporten utgår från deras nyutkomna bok ”Lokaljournalistik. Nära nyheter i en global värld”, men försöker också synliggöra några av de tuffa utmaningar som de lokala medierna står inför under 2020-talet.
    Varför är lokal journalistik så viktig?
    Av många skäl. De viktigaste är att lokala medier fungerar som ett kitt i det lokala samhället, skapar lokal samhörighet och identitet. Den lokala demokratin behöver också lokalmedier som mötesplats och som en oberoende granskare i lokalsamhället, säger Gunnar Nygren.
    I rapporten beskriver och analyserar Gunnar Nygren och Carin Tenor hur den lokala journalistiken är på väg tillbaka; både statusmässigt och i mediernas dagliga verksamhet. De tar upp många perspektiv. Inte minst hur viktigt det blir att koppla ihop det lokala och globala för att göra världen begriplig.
    Rapportförfattarna synliggör även de många möjligheter och utmaningar som lokala medier står inför. Till exempel:
    • Hur kan man se till att publiken känner att dess verklighet återspeglas i det lokala medieinnehållet?
    • Hur ska medier och journalister hantera närhetens dilemma – att vara tillräckligt nära lokalsamhället och samtidigt ha en professionell kritisk distans?
    • Hur satsa på digitala prenumeranter utan att förlora delar av den lokala publiken?
    • Hur kan de stora mediekoncernerna balansera mellan stordriftsfördelar och lokal förankring?
    Rapporten innehåller också sex exempel på lokala medier av olika karaktär: Hela Hisingen, Nyhetsbyrån Järva, Lokaltidningen, Siljan News, Avesta Tidning och Direktpress. 

    Visa (pdf 2.96 MB)
  • Konstruktiv journalistik – lägesrapport om en omstridd rörelse

    Publicerad den 30 september 2020

    Rapport 2020:3

    Rörelsen konstruktiv journalistik är kontroversiell. Förespråkarna och skeptikerna är oense om mycket. Men samtidigt används rörelsens metoder helt eller delvis i många nyhetsmedier. I rapporten beskriver och analyserar Petter Beckman den konstruktiva journalistikens utveckling, verktyg och framtid. Förespråkarna för konstruktiv journalistik menar att nyhetsjournalistikens starka problem- och konfliktfokus leder snett. De ser ett behov av fler perspektiv, fler röster, och att journalistiken visar på lösningar. Skeptikerna tycker att mediernas granskande grunduppdrag då riskeras.
    Författare till rapporten är journalisten Petter Beckman, en av rörelsens pionjärer i Sverige. Han har som redaktör, tidningsägare och projektledare drivit element av konstruktiv journalistik under mer än 20 år; på Dagens Nyheters mobila redaktion, som journalistlärare på Södertörns högskola, som medgrundare och chef på tidningen Södra Sidan, och numera inom DirektPress lokaltidningar som projektledare för experimentet #EttSthlm. 
    Han ser flera skäl till att rörelsen konstruktiv journalistik är intressant.
    Rörelsen pekar på ett vägval och ett dilemma för nyhetsjournalistiken som blivit alltmer aktuellt med den växande polariseringen och svartsynen i samhällsdiskussionen. Journalistiken måste fråga sig hur vårt invanda problem- och konfliktfokus påverkar samhällsutvecklingen och relationen mellan olika grupper. Journalistiken tvingas också att klargöra sin roll i det offentliga samtalet, i det nya konkurrensläget, säger han. 
    I rapporten beskriver och analyserar Petter Beckman hur konstruktiv journalistik används i bland annat de stora public service-bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och flera kommersiella lokala medier. Han presenterar också tio praktiska verktyg för konstruktiv journalistik, söker svar inom forskarvärlden och reflekterar över utvecklingen framåt. 
    Vad vill du att rapporten ska ge läsarna?
    – Rapporten kastar ljus över en problematik som jag tror att många går och funderar på, men som sällan formuleras så tydligt. Eftersom den här trenden hittills har gått ganska obemärkt förbi både inom journalistikforskningen, branschdiskussionen och samhällsdebatten som helhet hoppas jag att den ska väcka tankar och ge impulser till vidare debatt, konkret redaktionellt utvecklingsarbete och till fortsatt forskning, säger Petter Beckman.

    Visa (pdf 6.33 MB)
  • Digitalisering, data och AI förändrar journalistiken och medieaffären

    Publicerad den 16 juni 2020

    Rapport 2020:2

    Rapporten är Medier & demokratis andra med fokus på datadriven utveckling och artificiell intelligens. Dels utifrån AI:s breda och snabba framväxt som samhällsfenomen. Dels utifrån tillämpningar, möjligheter och utmaningar specifikt inom mediesektorn. Författare är Anders Thoresson, projektledare för satsningen ”Mediebranschen och AI” vid Lindholmen Science Park, och Jenny Wiik, medieforskare inom Medier & demokrati och AI Innovation of Sweden, och som driver projektet ”Automatiseringen av journalistiken. Innovation, samarbete och knowledge management vid implementering av AI i nyhetsföretag.”

    I inledningskapitlet välkomnar Anders Thoresson till tredje decenniets IT-boom, beskriver hur ökad tillgång till data och artificiell intelligens kan användas. I de fyra följande avsnitten intervjuas personer inom AI-utvecklingen, inte minst kopplat till just mediebranschen:

    • AI-experten Daniel Gillblad ger sin syn på vad journalister och mediechefer behöver förstå inför framtiden.
    • Sören Karlsson, vd för United Robots, bedömer att robotar – räknat artikel för artikel – kommer att producera en majoritet av innehållet i en genomsnittlig svensk morgontidning om fem år.
    • Isabelle Johansson, projektledare för Svenskt språkdatalabb vid AI Innovation of Sweden, berättar om en satsning där språkberoende branscher kan vinna mycket på samverkan. Medier är en sådan.
    • Aleksander Lidén Pettersen vid analys- och automatiseringsföretaget Linkpulse reflekterar om hur maskininlärning skapar förutsättningar för att vässa nyhetssajternas förhållande till sin publik.

    I det avslutande kapitlet samlar Jenny Wiik ihop kunskaper och perspektiv från ett antal intressanta forskningsstudier kring hur journalistiken förändras och påverkas av automatisering och AI.

    Visa (pdf 2.84 MB)
  • Beta Borås accelerar BT:s digitala resa

    Publicerad den 10 mars 2020

    Rapport 2020:1

    Beta Borås 2-projektet ger fördjupade kunskaper om 25-35-åringars syn på lokal samhällsjournalistik och betalningsvilja. Projektet påverkar också Borås Tidnings innehåll, sätt att arbeta och hur journalistiken sprids och marknadsförs. På vilka sätt kan du ta del av i den här slutrapporten.

    Projektet ”Beta Borås steg 2: Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt” tog vid efter det första steget där den unika testredaktionen Beta Borås vid Borås Tidning stod i centrum. Även i uppföljaren har den centrala frågan varit vilken lokal samhällsjournalistik som är relevant för 25-35-åringar. 
    I det andra projektsteget har journalistik, arbetsmetoder och marknadsföring testats direkt i Borås Tidnings ordinarie organisation och i samspel med mediehusets egna publiceringskanaler. Och genom kvalitativa publikundersökningar (fokusgrupper) får du ta del av målgruppens synpunkter.
    Resultaten är spännande och intressanta för mediebranschen. I rapporten får du tips om vilken lokaljournalistik som lockar. Du kan läsa om hur BT framgångsrikt marknadsför sitt innehåll i sociala kanaler, och hur det påverkar inriktningen av en ny tjänst som ska öka antalet digitala prenumeranter.
    ”Sammanfattningsvis går det att skönja hur ett nytt paradigm initierats på Borås Tidning, där redaktionen blir mer delaktig i marknadsföringen av journalistiken”, skriver medieforskaren Maria Zuiderveld i sin analys. 
    I rapporten berättar projektmedarbetarna om arbetssätt, val av innehåll och digitala verktyg. BT:s redaktionella ledning beskriver hur Beta Borås 2 har förstärkt och skyndat på mediehusets digitala utveckling. 
    Forskare vid Södertörns högskola och RISE Interactive analyserar Beta Borås journalistik, sätt att arbeta med marknadsföring, utmaningar i redaktionella förändringsprocesser, och målgruppens syn på material och betalningssätt. 
    Deltagarna i fokusgrupperna efterfrågar fakta och folkbildande material. De betonar vikten av transparens och trovärdighet, och att till exempel källor ska anges noggrant och på framskjutna placeringar. Och när materialet är relevant kan 25-35-åringar visst tänka sig att betala för lokal journalistik. Men inte för allt, och de föreslår nya och i deras ögon enklare sätt att betala. 
    I rapportens slutkapitel ”Sju utmaningar för framtidens journalistik” poängterar forskarna Magnus Eriksson och Kristina Knaving på RISE Interactive att det digitala landskapet ställer allt större krav på medier och journalistik. De understryker att en ökad medvetenhet kring källkritik blir viktigare både för nyhetsredaktioner och läsare; precis det som deltagarna i fokusgrupperna uttryckte. ”Nya tekniska möjligheter och sätt att manipulera bild, ljud och video gör att det krävs ännu mer av informationsgranskare innan information kan bedömas vara tillförlitlig”, skriver de. 
    Projektet ”Beta Borås steg 2: Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt” har bedrivits i samverkan mellan Borås Tidning, Gota Medias utvecklingsteam, RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.
    Projektet finansierades av externa medel från Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning och från Gota Media, och genom egna insatser från projektets parter. 

    Visa (pdf 10.41 MB)
  • AI och journalistiken

    Publicerad den 17 december 2019

    Rapport 2019:4

    Hur förändrar AI nyhetsmediernas redaktionella vardag? Hur påverkas den journalistiska etiken och vilka nya kompetenser behöver mediehusen? I Medier & demokrati-rapporten ”AI och journalistiken” diskuteras de och andra frågor kopplade till nyhetsmediernas ökade användning av AI och automatisering.
     
    Rapporten ”AI och journalistiken” sammanfattar konferensen med samma namn som AI Competence for Sweden, Göteborgs universitet och Medier & demokrati arrangerade på Lindholmen i Göteborg hösten 2019. Deltog gjorde framför allt mediechefer och forskare och syftet var att dela erfarenheter och gemensamt spana in i framtidsscenarier just kring AI och automatisering inom journalistiken. Tre teman dominerade dagen:

    -AI i den redaktionella vardagen.
    -Hur förändrar AI etik och praxis?
    -Vilka kompetenser behöver mediebranschen?

    Huvudtalare och inspiratörer var Daniel Nordström, chefredaktör på VLT i Västerås, Carl-Gustav Lindén, forskare vid Helsingfors universitet och Södertörns högskola, Cecilia Campbell, Chief Marketing Officer på United Robots, Avery Holton, docent vid University of Utah och Tomas de Souza, tidigare innovationsdirektör vid Bonnier News, numera konsult.
    Därutöver samtalade konferensens deltagare utifrån de tre spåren i parallella workshops.
    – Vi fick positiv respons på dagen och vår förhoppning är att rapporten kan ge den som inte var på plats en övergripande ögonblicksbild av möjligheter och utmaningar när AI och automation blir vanligare delar dels i det redaktionella arbetet, dels i mötet med användarna, säger Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati.
    Visa (pdf 7.69 MB)
  • Nyhetsmedierna och dialogen

    Publicerad den 19 november 2019

    Rapport 2019:3

    Det är viktigare än någonsin att vårda relationen till publiken för trovärdighetens och transparensens skull. Det är medieföretagen överens om även om strategierna skiljer sig åt. Medier & demokratis tionde rapport – Nyhetersmedierna och dialogen – berättar om hur fem aktörer resonerar och hur resultaten ser ut. Rapporten skildrar även vad forskningen sett och ser för framtida utveckling.

    Digitaliseringen öppnade nya möjligheter och förväntningar på dialog mellan dels medier och publik, dels mellan användare. Men den nyfunna kontakten, framför allt i nyhetssajternas kommentarsfält, gick förhållandevis snabbt överstyr. De flesta mediehus – trötta på debatter som spårade ur – valde att stänga ned sina kommentarsfält. En annan tydlig orsak var att publiken i hög grad flyttat sin debatt- och samtalslust till sociala medier. De senaste två åren har emellertid fler och fler nyhetsmedier valt att återinföra kommenteringsmöjligheten på sina nyhetssajter. Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på Dagens Nyheter, menar att samtalen med publiken bör föras just där. – Det är klart att publiken i första hand ska kommentera våra artiklar på dn.se, säger han.
    Författare till rapporten är Ninni Jonzon, mediekonsult och tidigare bland annat redaktionschef på Göteborg-Posten, och Ulrika Andersson, docent inom journalistik, medier och kommunikation och forskningsledare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
    Hittills är det få redaktioner som erbjudit sin publik någon större plats. Åtminstone inte i själva nyhetsproduktionen. – Studier visar att devisen ”vi skriver – du läser” fortfarande är solid, skriver  Ulrika Andersson.
    Syftet bakom medieföretagens återuppväckta intresse för dialog med publiken är att utvecklas till attraktiva mötesplatser för engagemang. Entreprenörsföretaget Ifrågasätt – ett av de bolag som erbjuder lösningar för kommentering – ser också att fungerande dialoger gör att lästider på artiklar ökar upp till 25 procent. För mediehuset Norran har dialog med läsarna hela tiden varit i fokus. Hockeybloggen där lokala stoltheten Skellefteå AIK engagerar har till och med blivit en maktfaktor. I den driver Norrans sportreportrar och hockeylagets supportrar innehåll och debatt.
    Just redaktionernas deltagande är en nyckel. Om det deltagandet saknas blir responsen därefter. Emanuel Karlsten, journalist och digitala medier-expert, tycker att det funnits och finns en distans mellan medierna och publiken. Istället för att bygga närhet och relationer upplevs journalisterna som en elit.
    – Problemet har hela tiden varit kulturen som finns i relationen till kommenterandet; det har aldrig funnits någon glädje i eller längtan efter att föra sådana samtal på redaktionerna, säger han.
    Vad är då ett framgångsrikt receptet framåt? Emanuel Karlsten menar att det handlar om att skapa en kultur där folk blir sitt bästa jag, där kommentarsfälten är lika viktiga som artiklarna. 

    Visa (pdf 12.72 MB)
  • Medierna och lokalvalen 2018

    Publicerad den 20 maj 2019

    Rapport 2019:2

    För första gången sedan 2006 har mediernas betydelse för de lokala valrörelserna undersökts. I ett unikt forskningsprojekt under 2018 – 2019 har Mittuniversitetet, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park i samverkan studerat och analyserat varierande lokala och regionala valrörelser.

    Resultatet presenteras i rapporten ”Medierna och lokalvalen” som visar att sociala medier och mobila plattformar i grunden har förändrat medieanvändningen.

    Medieforskarna och rapportförfattarna – Lars Nord vid Mittuniversitetet, samt Gunnar Nygren och Sanna Volny vid Södertörns högskola – konstaterar att de lokala medierna har tappat sin tidigare självklara position när det gäller bevakningen av de lokala valrörelserna.

    Nyhetsmedierna har dock inte ersatts av sociala medier utan det handlar snarare om ett komplement. Det är i fortfarande i hög grad nyheter framtagna av traditionella medier och information från de politiska partierna som återpubliceras, sprids och debatteras.

    Studien visar också att det är helt avgörande för både debatten och engagemanget på sociala medier att det finns en het politisk fråga i valrörelsen. Ett tydligt exempel är sjukhusstriden i Sollefteå där den lokala Facebook-sidan Framtidens sjukhus med över 14 000 medlemmar blev en drivande kraft i opinionsbildningen och därmed förstärkte den lokala politiska debatten.

    Så även om sociala medier – i första hand Facebook – lett till en mer sammansatt och splittrad mediekonsumtion finns det också en demokratisk vinst när fler kan ta del av mediernas innehåll och partiernas budskap.

    – Vi lever fortfarande i en värld där lokala nyheter har ett värde men sättet på vilket de når människor har förändrats, säger Lars Nord, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap.

    Projektet har finansierats av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för medieforskning.

    Visa (pdf 4.61 MB)
  • Facebook-kartan vässade SVT:s valbevakning

    Publicerad den 19 mars 2019

    Rapport 2019:1

    Sveriges Televisions Facebook-kartan blev ett tillskott i höstens valbevakning. Kartan visualiserade och bidrog i granskningen av opinionsbildningen i sociala medier. 

    I 2019-års första rapport från Medier & demokrati skildrar SVT:s digitalredaktör Malin Dahlberg utvecklingen och det dagliga arbetet, och medieforskaren Ulrika Andersson sätter Facebook-kartan i en akademisk kontext.

    Satsningen bottnar i debatten om desinformation på sociala medier. Sajten SVT Opinion, som ligger under SVT Nyheter, fick under 2018 ett nytt uppdrag, vilket bland annat innehöll bevakning av opinionsbildning på just sociala medier. 

    Hur går det till när vissa debatter hamnar på agendan och andra blir osynliga? Facebook-kartan och de tillhörande granskningarna är en av SVT:s publiceringar som svarar mot det uppdraget. 

    Kartan har och hade två olika funktioner. Dels som tjänst för publiken. Dels som researchverktyg för redaktionen. Mängden och mönstren av data kom till användning för flera granskningar.  Facebook-kartan visade främst de stora rörelserna i valdebatten – just på Facebook. Därför blev kartan mer användbar för att följa valdebatten, generera nyheter och granskningar än som redskap för källkritik, skriver Malin Dahlberg.

    Metoden som kartan bygger på kan användas i flera andra sammanhang. I lokala val och debatter, eller exempelvis till sådant som nästa amerikanska presidentval. Kanske skulle den även kunna utvecklas för att kartlägga desinformation. 

    Medieforskaren Ulrika Andersson sätter i rapporten Facebook-kartan i ett vidare perspektiv. Hon knyter an till resultat från forskning om vilka samhällsfrågor som människor upplever som viktigast, liksom vilken inriktning svenska nyhetsmedier har haft. Hon redovisar även några studier som fokuserar på svenskarnas användning av sociala medier, och då särskilt Facebook. De visar att det finns mönster i användandet som är viktiga att hålla i minnet. 

    Visa (pdf 3.54 MB)
  • Folkbildning och lekfullhet lockar 25-35-åringar

    Publicerad den 12 december 2018

    Rapport 2018:6

    Konstruktiv, folkbildande och lekfull journalistik – framgångsfaktorer för att nå 25-35-åringar. Det visar det experimentella Beta Borås-projektet. Läs slutrapporten om den unika testredaktionens lokala samhällsjournalistik och fokusgruppernas reaktioner.

    Slutrapporten visar att Beta Borås journalistik på skilda sätt skiljer ut sig från det som forskare tidigare har sett av lokal samhällsjournalistik. Testredaktionens satsning på folkbildning är mycket intressant. 
     
    – Ledorden har varit transparens, prestigelöshet och enkelhet: att inte låtsas att man vet mer än läsaren, skriver medieforskaren Maria Zuiderveld i sin analys. 

    Beta Borås publiceringar kombinerar även flera olika medieformer, så kallad multimodalitet. Text, ljud, bild, grafik och video används tillsammans. Inte minst är redaktionens fokus på bild och video spännande. Texten är ofta mer ett komplement än en huvudingrediens.

    Vad tycker då fokusgrupperna om Beta Borås journalistik? De är i grunden mycket positiva till mer folkbildande, konstruktiva och lösningsorienterade inslag. De lockar fokusgrupperna mer än material om konflikter. Fokusgrupperna uppskattar också en mer lekfullt och varierat presenterad journalistik, som använder format som video, 360-bilder, tidslinjer och bildspel.

    Beta Borås har varit centrum för forsknings- och innovationsprojektet ”Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt”. Projektet har drivits i samverkan mellan Borås Tidning, RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Visa (pdf 4.05 MB)
  • Kreativa berättargrepp förnyade valbevakningen

    Publicerad den 16 oktober 2018

    Rapport 2018:5

    Vilken valbevakning gör 25-35-åringar om de får agera helt självständigt och utan att styras av inneboende kulturer? Den frågan får du perspektiv på i denna andra delrapport om testredaktionen Beta Borås.

    Forskarna Maria Zuiderveld vid Södertörns högskola och Magnus Eriksson på RISE Interactive har studerat hur testredaktionen arbetat under årets intensiva valrörelse.
    I delrapporten kan du läsa om hur de analyser Beta Borås självständiga agenda, serviceinriktade samhällsjournalistik och unika kombinationer av digitala tekniker och berättarformer.

    – Sammanfattningsvis bröt Beta Borås valbevakning från det som observerats i tidigare studier av lokaljournalistik och valrörelser. Journalistiken präglades av självständighet, kreativitet och multimodalitet. Med hjälp av nya tekniska verktyg har Beta Borås visat flera exempel på hur den lokala valbevakningen kan förnyas, skriver Maria.

    Beta Borås är centrum för forsknings- och innovationsprojektet ”Yngres nyhetsuniversum för lokal samhällsjournalistik och debatt”. Projektet drivs i samverkan mellan Borås Tidning, RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Visa (pdf 2.38 MB)
  • Från gratis till betalinnehåll

    Publicerad den 4 september 2018

    Rapport 2018:4

    I princip alla mediehus satsar nu på att ta betalt på nätet. Drömmen är att de digitala läsarintäkterna ska kompensera det oundvikliga tappet i print, och många aktörer vittnar om rejäla framgångar. Mediehusens erfarenheter tas upp i den nya rapporten från Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Utmaningarna och svårigheterna är många. Inte minst att fånga de yngre och behålla dem. De som i dag skaffar en digital plusprenumeration är betydligt yngre än de traditionella printläsarna. Samtidigt är de inte ett dugg lojala, de har höga krav och vill själva vara med och påverka innehållet.

    Medan medierna är klart optimistiska är tonläget ett annat hos flera medieforskare. De är mer skeptiska till mediernas förmåga att ta betalt på nätet.

    – Lokaltidningarna måste acceptera att de ha förlorat sin särställning, marknaden fungerar inte som förut, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare för Nordicom.

    I Medier & demokratis nya rapport ”Från gratis till betalinnehåll” delar mediehusen Mittmedia, Hall Media, NWT-gruppen, Gota Media, Stampen Media, Dagens Nyheter och Aftonbladet med sig av sina bästa och konkreta erfarenheter samt tips för att attrahera användarna att betala för digitalt innehåll. Forskare ger också sin syn på vad tidningarna kan lära av spelindustrin, en bransch som även den har utmaningen att få användarna att betala.

    Visa (pdf 2.39 MB)
  • Interaktiv innovation imponerar

    Publicerad den 19 juni 2018

    Rapport 2018:3

    I ett unikt forsknings- och innovationsprojekt har testredaktionen Beta Borås givits fria händer att experimentellt söka svar på hur och vilken lokal samhällsjournalistik som attraherar 25-35-åringar.

    Ett utmanande uppdrag: målgruppens läsning av tidningar – inte minst på papper – har minskat dramatiskt. Istället är Facebook numera 25-35-åringars vanligaste kanal till lokala nyheter.

    Ladda gärna ner första delrapporten om Beta Borås. Redan efter två och en halv månad publiceras exempel på nyskapande digital, interaktiv och mer informationstät journalistik.

    - Beta Borås känns fortfarande som något nästan overkligt. Men det räcker inte att vi gissar oss till hur framtidens journalistik ska se ut. För det behövs forskning och här finns också en demokratisk dimension som är viktig, menar Stefan Eklund, chefredaktör för Borås Tidning.

    Borås och Borås Tidning är projektets centrala testmiljöer. Övriga deltagande aktörer är RISE Interactive, Södertörns högskola och Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park.

    Visa (pdf 3.15 MB)
  • Växla ned i print – flipp eller flopp?

    Publicerad den 24 april 2018

    Rapport 2018:2

    - Är det rätt att minska antalet utgivningsdagar i print? 
    - Vad betyder det för journalistiken – både i papperstidningen och digitalt? 
    - Hur går det med intäkterna och vad säger läsarna?

    Det är några av de frågor som behandlas i denna högaktuella rapport. 

    I Norge har flera dagstidningar lyckats gå ned i frekvens, behålla priset och bli lönsamma. I Sverige funderar många mediehus över hur de ska tänka, planera och genomföra en sådan stor förändring. Här kan du lära av dem i Norden som har färska erfarenheter av att minska utgivningsfrekvensen – bland andra Trelleborg Allehanda och Bärgslagsbladet/Arboga Tidning i Sverige, och Halden Arbeiderblad, Brønnøysunds Avis och Fremover i Norge.

    Ladda gärna ned rapporten Nordiska erfarenheter av frekvensnedgång i print, den ger dig en intressant bild av en komplex och inte alldeles enkel fråga. Du får också handfasta tips och råd av dem som har gjort eller är mitt uppe i förändringen. Rapporten innehåller även medieforskares syn på frekvensnedgång och hur den lokala demokratin kan påverkas.

    Visa (pdf 5.11 MB)
  • Facebook nu jämsides med norska lokalmedier

    Publicerad den 26 mars 2018

    Rapport 2018:1

    I Norge har Facebook på kort tid blivit en lika viktig källa till lokal information som lokala tidningar och public service-medier. Nästan 80 procent av medborgarna uppger att de använder sig av Facebook för att uppdatera sig på vad som sker där de bor. Det visar en stor undersökning gjord som en del av forskningsprojektet ”Digitization and Diversity” vid Handelshögskolan BI i Oslo.

    – Vår rapport bidrar till en bättre förståelse för den digitala transformation som lokala medier är mitt uppe i. Dessa har inte längre en unik position utan Facebook är nu en av de mest använda kanalerna för att uppdatera sig på händelser i närsamhället, säger Ragnhild K Olsen, en av forskarna bakom rapporten.  

    Den norska undersökningen visar också att de lokala medierna står inför en stor utmaning när de försöker ta betalt för digitalt innehåll. Bara en av fyra tycker att betalmaterial är bättre än gratismaterial.

    Ladda gärna ned rapporten Användning av lokala nyhetskällor i Norge. Den ger dig en intressant inblick och insikt i dagens medielandskap, som blir allt mer differentierat och komplext. Rapporten visar också hur en omdiskuterad global mediejätte som Facebook har tagit plats i människors vardagsliv.

    Visa (pdf 4.46 MB)
  • 300 procent upp för prisat journalistiskt integrationsprojekt

    Publicerad den 21 december 2017

    Rapport 2017:1

    Kb Mosaik är Kristianstadsbladets satsning för att med breddat och skräddarsytt innehåll på flera språk främst nå nya invånare med utländsk bakgrund. På kort tid har tidningen etablerat möten och nätverk, och fått kunskaper och material som tidigare saknades.
     
    Innehållet publiceras både digitalt och i pappersform, och den speciella papperstidningens upplaga har ökat 300 procent – från 4 500 till 18 000 ex per utgivning. Ytterligare tre kommuner är nu intresserade av att delta i projektet.

    Ladda gärna ner rapporten + 300 procent i Kristianstad och ta del av hur det journalistiska demokrati- och integrationsprojektet Kb Mosaik är uppbyggt och organiserat, vad målen är och hur erfarenheterna såg ut efter ett och ett halvt år.

    Visa (pdf 3.96 MB)

Skrifter

Rapporter

  • Demokratin och digitaliseringen

    Publicerad den 29 november 2021

    Medier & demokrati, AI Sweden och Kommittén Demokratin 100 år

    Demokratin och digitaliseringen samlar akademiska texter, essäer och spaningar som diskuterar hur nya tekniska lösningar påverkar individer, samhälle och demokratin. Bland andra resonerar forskarna Åsa Wikforss och Emma Frans om hur landvinningarna när det gäller möjligheten att vara sin egen redaktör och ”äga” sina distributionskanaler också innebär baksidor; som hot och hat och oresonliga filterbubblor.

    Demokratin och digitaliseringen finns både i tryckt och digital form, och den släpptes i samband Future of Democracy Summit 20-21 oktober 2021. Författare till de fem fristående kapitlen är några av landets ledande forskare och debattörer. Utöver Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och vetenskapsskribent, är det följande trio: 

    • Daniel Gillblad, forskare inom artificiell intelligens och Co-Director Scientific Vision vid AI Sweden. Han skriver om hur digitalisering, data och AI på olika sätt innebär vägval i förhållande till välfärd och demokrati.

    • Jenny Wiik, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid universiteten i Göteborgs och Malmö, och som leder forskningsprojektet ”Automatiseringen av journalistiken” kopplat till Medier & demokrati. Hon lyfter frågeställningar om hur arbetslivets digitalisering påverkar arbetsmarknaden ur ett demokratiskt perspektiv.

    • Karim Jebari, forskare i filosofi och teknologi vid Institutet för framtidsstudier, är författare till kapitlet AI och moraliskt ansvar.

    Redaktör: Robert Olsson, vd för medieorganisationen Utgivarna och styrgruppsordförande för Medier & demokrati.

    Här kan Demokratin och digitaliseringen laddas hem:

    Visa (pdf 567.42 KB)